ÅKERIER. Sju av tio företag åkte dit för skattefusk när Skatteverket nyligen granskade åkeribranschen. Vanligaste sättet att slippa skatt är att dölja löner genom fejkade traktamenten och fakturor.
Skatteverket har under åren 2021 till 2024 genomfört omfattande kontroller av den svenska åkerinäringen. Resultatet är nedslående: av 164 utredningar har man upptäckt fiffel och båg i hela 119 fall. Med reservation för att vissa ärenden kan gälla ett och samma företag innebär detta att ungefär vart sjunde granskat företag nu ska betala in extra skatt och avgifter.
Totalt är de fuskande företagen återbetalningsskyldiga 100 miljoner kronor till Skatteverket.
— Sju av tio företag är en hög ändringsfrekvens jämfört med andra branscher, och det har ett antal orsaker, säger Caroline Wald vid Skatteverkets brottsbekämpningsavdelning, där hon har varit samordnare av åkerikontrollerna.
— Dels har vi fått in väldigt värdefulla tips från allmänheten och andra myndigheter, dels har Skatteverkets egen urvalsenhet tagit fram ett riskurval utifrån olika parametrar. Det har resulterat i ett bra urval med ett antal företag där vi har noterat en hög risk för fusk. Vi har också hos Skatteverket väldigt kompetenta skatterevisorer som arbetar specifikt mot den komplicerade åkerinäringen, plus att vi numera är lite mer envisa än tidigare. Vi ger oss inte bara för att det tar tid med att till exempel begära handräckning från utländska aktörer.
Riskutsatt bransch
Enligt Caroline Wald är det ett etablerat faktum att åkerinäringen är en riskutsatt bransch där det är en större risk för skattefusk än i många andra branscher.
— Precis som i alla personalintensiva branscher är det hög risk för oredovisade löner i åkerinäringen. Branschen är svår att kontrollera eftersom det ofta är en blandning mellan svenska och utländska företag och svenska och utländska chaufförer. Det innebär att det är komplicerat att kontrollera vem som kör för vilket företag och vem som egentligen är arbetsgivare, inte minst eftersom man rör sig mellan olika länder, säger Caroline Wald.
Döljer löner
Det allra vanligaste sättet att komma undan skatt är att företagen försöker dölja eller minska lönerna för att undvika arbetsgivaravgifterna. Ofta sker detta genom fiffel med traktamenten eller att man använder sig av osanna fakturor i faktureringen.
— Antingen saknar man underlag till traktamentena eller så är de bristfälliga. En annan metod är att man gör schablonavdrag för traktamentena, det vill säga att man uppger samma summa för ett visst antal dagar utan att man har underlag för det, säger Caroline Wald och fortsätter:
— När det gäller de oriktiga fakturorna så är det vanligt att man har ett upplägg där ett annat företag skriver ut en faktura åt ens eget bolag. Då betalar man fakturan men får tillbaka en stor del av pengarna, och så får man loss både pengar och den ingående momsen.
Komplexa upplägg
Ett ytterligare sätt att fuska är att åkerier använder sig av utländska bemanningsföretag på ett oriktigt sätt. Ett svenskt åkeri kan till exempel registrera ett bemanningsföretag i ett land med lägre löner och sociala avgifter, men utan att man har någon faktisk verksamhet där. Utländska chaufförer ”anställs” då i det billigare landet men arbetar i praktiken huvudsakligen i Sverige.
De får då lägre lön och sämre arbetsvillkor än svenska chaufförer, något som strider mot det så kallade utstationeringsdirektivet.
— Åkerier försöker på det sättet stoppa in ytterligare ett företag i sin verksamhet för att förvilla skattemyndigheterna. Syftet är att få ned lönerna och undvika eller få ned beskattningen.
”Absolut inte förvånad”
Tommy Jonsson arbetar som ombudsman hos Svenska Transportarbetareförbundet och dess ”verksamhet för ordning och reda i transportbranschen”. Uppdraget består i att vara ute på fältet för att identifiera och kartlägga aktörer som agerar på ett oriktigt sätt och som kan misstänkas för att bedriva olaglig verksamhet. Misstänkta fall rapporterar han sedan vidare till de ”Center mot arbetslivskriminalitet” som inrättades 2022 och som finns i Sveriges alla sju polisregioner.
— Jag är absolut inte förvånad över att så många åkte dit i Skatteverkets kontroller. De som fastnade där är bara toppen av ett isberg. Men det är heller inte lätt för myndigheterna att rota i det här, för det är mer regel än undantag att åkerierna gör allt för komplicera och försvåra för dem, säger Tommy Jonsson, som har otaliga exempel på komplexa upplägg inom sektorn för internationella, tunga lastbilstransporter med företag i flera led och i olika länder.
Mängder med dotterbolag
— Det finns till exempel ett åkeri som kör för en av de stora speditörerna och som syns mycket ute på vägarna. De har först ett moderbolag och därunder kanske man har upp till elva dotterbolag. I ett av bolagen kan man ha åkeriverksamhet med några fåtal anställda men inga fordon. Ett annat fordon kanske har ett antal fordon med trafiktillstånd men där man inte heller äger bilarna. Sedan har man ett par företag som hyr ut fordon men där man inte har några trafiktillstånd. Utöver det har man bemanningsföretag, säger Tommy Jonsson och fortsätter:
— Det finns också åkerier som kanske har 25 fordon men bara en anställd, och så fixar man ett nytt företag utomlands och svenskregistrerar sig för F-skatt i Sverige. Sedan plockar man in utstationerad arbetskraft från sitt nya företag — allt för att mörka delar av verksamheten och slippa redovisa löner och behöva betala arbetsavgifter.
Utnyttjar regelverken
Tommy Jonsson är noga med att påpeka att alla dessa upplägg inte är olagliga, utan att många åkerier bara utnyttjar de befintliga regelverk på sätt som passar deras syften.
— Nej, allt kanske inte är olagligt. Däremot så kan det ju vara omoraliskt och i många fall rent för jäkligt, säger Tommy Jonsson och berättar om utländska chaufförer som tvingas bo i sina lastbilar månader i sträck för en lön på kanske 8 000 kronor i månaden.
— Ändå säger chaufförerna till mig att inte lägga mig i och avslöja deras förhållanden. För här tjänar de ändå mer än vad de skulle göra i sina hemländer.
”Ska ha sjyssta villkor”
Ombudsmannen Tommy Jonsson lyfter också fram det faktum att det är brist på svenska chaufförer.
— Vi behöver chaufförer, men de utländska förarna som kommer hit ska ha sjyssta villkor. Jobbar du i Sverige ska du ha svensk lön. Och åkerierna ska kunna konkurrera med varandra på sunda villkor. För det finns ju självklart seriösa aktörer därute också. Samtidigt gäller det också att transportköparna och beställarna ställer högre krav på de som kör deras gods. Vi har ju ett beställaransvar här i landet, och bryter man mot det kan man faktiskt få fängelse.
Viktigt med lika konkurrens
Caroline Wald vid Skatteverkets brottsbekämpningsavdelning betonar också att det ska råda konkurrensneutralitet inom åkerinäringen, så att inte bara de oseriösa aktörerna kan överleva.
— Syftet med våra kontroller är ju i längden att motverka ekonomisk brottslighet och arbetslivskriminalitet, så att inte folk blir utnyttjade. Samtidigt vet vi att våra kontroller i sig inte räcker till för att stoppa allt fusk, säger hon på tal om att 100 miljoner i återbetalningskrav inte är särskilt mycket i en bransch som 2023 omsatte cirka 170 miljarder kronor.
— Vi kommer aldrig att kunna kontrollera bort allt fusk och fel. Vi måste jobba mycket bredare med andra myndigheter och även genomföra förebyggande insatser. Samtidigt undersöker vi åkerinäringen även i samband med andra kontroller inom Skatteverket, säger hon och avslutar:
— Riskbranscher som åkerinäringen kontrollerar vi löpande hela tiden.
Här kan du läsa vad Sveriges Åkeriföretag anser om Skatteverkets granskning.
