Rastplatserna för lastbilstrafiken är för få, för otrygga och för bristfälliga. Det visar en ny rapport från Svenska Transportarbetareförbundet, som nu kräver ett samlat grepp om rastplatsproblemet.
Det är inte första gången som Trafikverkets rastplatser får kritik för att vara få eller för undermåligt utformade för den tunga lastbilstrafiken — problemet har varit känt länge. Skillnaden mot tidigare kritikstormar är att lastbilsbranschen nu kan styrka sina klagomål med fakta och siffror. I en ny rapport kallad ”Yrkesförare i kläm mellan EU-lag och svensk verklighet” visar Transportarbetareförbundet upp en föga smickrande bild av Trafikverkets rastplatser.
— Det har väl egentligen alltid varit problematiskt med rastplatserna. Men om man ska få politiker och makthavare att börja agera så räcker det inte att säga ”det här är fel”. Man måste ha det hela dokumenterat och det har vi nu med den nya rapporten, säger Lars Mikaelsson, förbundssekreterare hos Svenska Transportarbetareförbundet.
Siffror bakom kritiken
Av rapporten framgår till exempel att 86 procent av de svenska yrkesförarna inte tycker att det finns tillräckligt med rastplatser. Vidare har hela 80 procent av förarna tvingats bryta mot regler om körtid och vila på grund av brist på lämpliga rastplatser. Endast 25 procent upplever rastplatserna som trygga under kvälls- och nattetid. Och bara 6 procent tycker att rastplatserna uppfyller deras behov som yrkeschaufförer ”helt och hållet”.
Slutsatsen i rapporten är att de svenska rastplatserna i nuläget inte lever upp till kraven i EU:s kommande regelverk, som bland annat anger att det fram till år 2050 ska finnas säkra och trygga rastplatser med minst 100 kilometers mellanrum längs hela det så kallade TEN-T-nätet — alltså de viktigaste godsstråken.
Dessutom bryter Sverige redan idag mot direktivet om kör- och vilotider eftersom chaufförerna på grund av den bristande infrastrukturen inte ges möjligheten att följa kör- och vilotiderna.
Enligt Lars Mikaelsson ökade problemet med rastplatserna i samband med pandemin, då det blev allt svårare för yrkesförarna att få parkera sina lastbilar inne på terminaler och industriområden.
— Sedan dess har det inte öppnat upp sig igen på samma sätt.
Ökad tung trafik
Ytterligare faktorer som förvärrat situationen med rastplatserna är att de stora godsstråken generellt haft en långsiktig ökning av tung trafik under de senaste tio åren, plus att de så kallade kontrollplatserna — som länge kunnat användas som parkeringsplatser för lastbilar — i allt högre grad stängts igen för yrkestrafiken. Dessutom börjar utbyggnaden av laddinfrastruktur ta allt mer yta i anspråk på parkeringsplatserna.
Lars Mikaelsson tar upp ett annat fenomen som dykt upp på senare år.
— Idag är alla kommuner jättesugna på att etablera nya logistikparker och industriområden. Men de tänker aldrig på att våra förare ska ha möjlighet att stanna till med sina lastbilar för att kunna ta sin rast eller nattvila. Det är ett systemfel att man inte tänker igenom det innan man anlägger sina logistikområden.
Han tillägger:
— Självklart vill alla kommuner ha ett så högt pris som möjligt för sin mark. Det gör att man inte har råd att anlägga en lastbilsparkering på den mest attraktiva marken. Men då kanske man kan göra en parkering en bit bort, där det inte är lika högvärdig mark.
”Stor stressfaktor”
Förbundssekreterare Lars Mikaelsson har själv arbetat som yrkesförare och minns vad han själv upplevde som jobbigast.
— Det är ju ett elände om man inte får sin nattvila. Att inte veta hur man ska parkera på kvällen för att få sin nattvila är en stor stressfaktor. För kommer du till en rastplats där det är fullt så är det kört. Den stressen kan förstöra huvudet för folk, särskilt när det är vintertid och mörkt.
Även om man hittar en plats att parkera är det alltså en stor andel förare som upplever otrygghet vid rastplatserna. Detta gäller inte minst de kvinnliga förarna. Hela 69 procent av de kvinnliga yrkeschaufförerna tycker att rastplatserna INTE är utformade med hänsyn till kvinnors trygghet och integritet.
— Vi har ju idag en chaufförsbrist och behöver rekrytera fler förare, även kvinnor. Då måste man se till att utforma rastplatserna också för kvinnornas behov.
Att åtta av tio yrkesförare tvingas bryta mot kör- och vilotider på grund bristfälliga rastplatser oroar Lars Mikaelsson på flera sätt.
— Det är förstås fruktansvärt. Dels är det jättejobbigt för förarna och andra trafikanter, dels är det oroande för åkerierna eftersom det är deras trafiktillstånd som ligger i farozonen.
Måste ta ansvar
Enligt Lars Mikaelsson är det flera aktörer som nu måste ta tag i frågan om de undermåliga rastplatserna.
— Såväl Trafikverket som landets kommuner måste ta sitt ansvar, samtidigt som vi välkomnar de privata alternativ som nu börjar dyka upp.
I grund och botten anser dock Lars Mikaelsson att frågan om rastplatserna är en arbetsgivarfråga.
— Det är de som har ansvar för personalen som arbetar på vägarna och som ska se till att de har vettiga förhållanden för sina raster och för sin dygnsvila. Om de då måste betala för att deras förare ska ha någonstans att parkera så får de ta ut det på sina kunder.
Trots det rådande läget påpekas i rapporten att Sverige saknar en tydlig strategi vad gäller framförallt kommande EU-krav på säkra rastplatser med hög servicenivå, så kallade Safe and Secure Parking Areas. Enligt Lars Mikaelsson finns det ingen tid att förlora.
— Det är dags att ta tag i den här frågan nu, för alla kan se hur bedrövligt det är idag.
———————————-
FAKTA OM RASTPLATSER
– Trafikverket har ca 230 rastplatser längs svenska stamnätverket
– Ca 135 av dessa bedöms lämpliga för lastbilsparkering
– Dessutom finns ca 60 kommersiella platser
– En rastplats ska ha tydlig trafikseparering mellan personbilar och tung trafik
– Den ska även ha bland annat toalett och möjlighet att slänga sopor
– Utöver rastplatser finns det även privata uppställningsplatser för lastbilar
SIFFROR FRÅN RAPPORTEN
– 86 procent av förarna upplever att det inte finns tillräckligt med rastplatser
– 80 procent har tvingats bryta mot regler om körtid och vila på grund av brist på lämpliga rastplatser
– 57 procent uppger att de ofta har svårt att hitta en rastplats med fungerande toalett
– 69 procent av de kvinnliga förarna anser att rastplatserna inte är utformade med hänsyn till kvinnors trygghet och integritet
