DEBATT. Utbyggnaden av Botniska korridoren måste ges högsta prioritet — det anser verksamhetsledare Henric Fuchs, som här presenterar en rad förslag på nya metoder för finansiering och utförande.
Traditionella metoder för finansiering och genomförande fungerar inte tillräckligt väl och de leder till långdragna processer och ineffektiva genomföranden. Allt för många enskilda projekt och viktiga stråk färdigställs inte i tid. Under lång tid har för lite pengar satsats på infrastrukturen, vilket resulterat i brist på både underhåll och investeringar av kritisk infrastruktur, oavsett regering.
Det var därför välkommet när Tidöpartierna i september presenterade att man har för avsikt att höja budgeten för infrastruktur från 959 till 1 171 miljarder kronor för perioden 2026–2033. Nyligen meddelade regeringssamarbetet att man även vill pröva förutsättningarna för alternativ utbyggnad av Malmbanan samt testa investeringsobjekt som projekteras och byggs av annan aktör än Trafikverket.
Samarbetet Botniska korridoren har länge påtalat att det behövs andra metoder – alternativa finansieringsmetoder och alternativa utförare, exempelvis projektbolag. Det finns minst en handfull mycket goda exempel från Sverige med utbyggnaden av Arlandabanan, Botniabanan och Öresundsbron. Projekten genomfördes av bolag eller konsortium och höll både tidsplan och budget, vilket dessvärre kan ses som ovanligt. Det finns också goda europeiska exempel från utbyggnaden av Brenner Base Tunnel mellan Italien och Österrike samt Fehmarnbelt Tunnel mellan Danmark och Tyskland.
Fördelar med att förlägga utbyggnaden i bolag är flera, vilket utfallen från tidigare nämnda projekt också uppvisat. Exempelvis kan europeisk medfinansiering betalas ut direkt till bolaget i stället för att medfinansieringen betalas till Riksgälden och aldrig kommer det enskilda projektet till del, något som förtar incitamenten om att ens ansöka om medfinansiering. En annan styrka med projektbolag är att personella resurser kan riktas till det enskilda projektet istället för flera. Tidigare anställda i Botniabanan AB menar att en fördel i arbetsformen var att arbetsstyrkan kände ett personligt ägarskap och en stolthet av att få vara med från ax till limpa, vilket ökade stabiliteten i organisationen med syfte att bygga Botniabanan.
Mer pengar till infrastrukturen säkras men det behövs också mer infrastruktur för pengarna. Samarbetet Botniska korridoren har tagit fram ett konkret förslag till hur Malmbanan, Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen kan och bör skyndas på eftersom det brådskar.
Den 14 oktober lanserar vi rapporten Botniska korridoren – förslag på finansiering och utförande, där vi föreslår:
— att det bildas statliga projektbolag för utbyggnaden av dubbelspår på Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan mellan Skellefteå och Luleå. Kommuner och regioner bör vara delägare i bolagen för att ge insyn och främja samordning med kommunal och regional planering.
— att det bildas ett statligt helägt bolag likt SVEDAB (som äger Öresundsbrokonsortiet med danska staten) för utvecklingen av Malmbanan. Bolaget bör även sköta underhållet, bland annat för att samordna större reinvesteringar med utbyggnad till dubbelspår.
— att Trafikverket bör utveckla Godsstråket genom Bergslagen med statliga anslag då åtgärderna är av olika slag och det krävs nära samordning med andra banor.
Rapporten har arbetats fram tillsammans med Sweco för att ta fram ett så konkret förslag som möjligt till hur hela Botniska korridoren ska kunna säkerställas och byggas ut skyndsamt – så nära målåret 2030 som möjligt. Hela EU:s, Nordens och Sveriges konkurrenskraft, säkerhet och industriella gröna omställning är nära sammanflätat med utbyggnaden av den Botniska korridoren.
Arbetet har skett i bred samverkan och öppenhet för att gradvis testa våra teser och förslag samt fånga upp goda idéer och förslag till hur Botniska korridoren kan byggas ut i sin helhet. Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD), trafikutskottets ordförande Ulrika Heie (C), Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana med flera har tagit del av en preliminär version av vår rapport vid ett välbesökt Järnvägsforum Norr i mars och i Almedalen.
Botniska korridoren utgör de nordliga delarna av de europeiska transportkorridorerna Skandinavien-Medelhavet och Nordsjön-Östersjön. Transportkorridorerna är helt avgörande för den europeiska, nordiska och svenska konkurrenskraften, säkerheten och den gröna omställningen.
Samarbetet Botniska korridoren förutsätter att regeringen fortsätter på inslagen väg och att man uppdrar åt Trafikverket föreslå hur utbyggnaden av den Botniska korridoren kan finansieras och organiseras med utgångspunkt i våra förslag med enskilda lösningar för Malmbanan, Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen!
Henric Fuchs,
Verksamhetsledare
Samarbetet Botniska korridoren
