ÅSIKTEN. Sedan i somras får besättningsbyten endast ske vid särskilda gränsövergångsställen och under vissa tider — något som branschföreningen Sveriges Skeppsmäklare är starkt kritiska till.
Ska Sveriges skeppsmäklare tvingas ljuga för att svenska sjömän ska få mönstra av i svenska hamnar? Alla förstår det orimliga i detta, utom Kustbevakningens jurister som tolkat EU:s gränskodex som inget annat EU-land gör. Hur mycket svett, gråt och tandagnisslan ska vi behöver stå ut med, innan det blir slut på de här tokigheterna?
Bakgrunden är att Kustbevakningen beslutat att från den19 augusti endast tillåta besättningsbyten vid särskilda gränsövergångsställen. Dessutom får besättningsbytet endast ske under gränspolisens öppettider.
Detta låter enkelt och kanske självklart. Vi kan alla ställa upp på att inte vem som helst ska kunna komma innanför den svenska gränsen. Vi förstår det när vi pratar om terrorister och utländska stöldligor. Men sjömän, som bara vill hem till sin familj efter avslutad tjänstgöring ombord?
Branschföreningen Sveriges Skeppsmäklare har ägnat hela hösten åt att försöka lösa de problem som uppstått efter 19 augusti. Vi har till exempel den svenska sjökapten som alltid tagit taxi hem till gården i Kristinehamn, eftersom besättningsbytet skett när fartyget ändå skulle lasta och lossa i Kristinehamn, men som nu tvingas följa med fartyget tillbaka till nästa hamn — på kontinenten — för att Kristinehamn inte är en gränsövergång!
Vi lider med den unge praktikanten som var ombord på det svenskägda fartyget som en del i sin utbildning och som skulle bli hämtad av sin mamma på kajen i Höganäs, men som inte fick gå av utan tvingades med till Danmark för att därifrån ta sig hem igen. Detta eftersom Höganäs inte är en gränsövergång.
Vi har även andra exempel, som fartyget som går i linjetrafik mellan Finland och Skelleftehamn, som i och för sig är gränsövergång, men där fartygets linjetabell är lagd med ankomst 18.00 och gränspolisen stänger redan 16.30, måndag till fredag. Vilken nytta har det för en sjöfart som pågår dygnet runt?
Fartyg är oerhört dyra transportmedel som måste vara i ständig rörelse; tiden i hamn måste alltid hållas så kort som möjligt. Det är inte bara kapitalkostnaden som är enorm, det kostar också mycket att gå in i en hamn då rederiet måste betala farledsavgifter till Sjöfartsverket. De flesta måste också anlita en lots och hamnarna tar inte bara betalt för själva stuveritjänsten, utan även för att man lägger till vid deras kajer. Ett hamnanlöp kan lätt gå på flera 100 000-tals kronor. Bara tänka tanken att ett fartyg skulle ”svänga förbi” en annan hamn och lämna av sjömannen där är absurd.
Det sjukaste i det här sammanhanget är att alla svenskar har grundlagsskyddad rätt att komma in i Sverige. Samtidigt måste alla besättningsbyten godkännas av Kustbevakningen och de godkänner bara om de sker vid… ja ni förstår…
Ska jag börja uppmana mina medlemmar att ljuga? Att sluta lägga in uppgifter om besättningsbyten? Ska jag uppmana dem att skriva att bytet sker för att personen i fråga blivit akut sjuk? Eller ska Kustbevakningen ta sitt förnuft till fånga och inse att eftersom svenskar har rätt att gå i land ska de inte behöva underställa sig deras prövning?
Berit Blomqvist
VD, Sveriges Skeppsmäklare
