Trots högtryck i lastbilsföraryrket kan antalet utbildningsplatser bli färre – detta på grund av felaktig statistik från Skolverket. Det skriver Lena Törnstrand, projektledare hos TYA.
Riksdagen gör ändringar i skollagen som gäller gymnasieskolan och vuxenutbildningen: från terminsstarten 2025 ska arbetsmarknadens behov väga tyngre när skolans huvudmän dimensionerar de olika utbildningarna.
Den här reformen skulle kunna vara positiv för transportbranschen som fortfarande har ett enormt kompetensbehov – TYA:s långsiktiga bedömning på 50 000 förare de kommande tio åren ligger fast. Ändå riskerar utbildningsplatserna att bli färre i framtiden, och det trots att dimensioneringen ska genomföras tillsammans med branscherna och genom samråd och analys av den regionala arbetsmarknaden.
Problemet ligger i det planeringsunderlag som Skolverket tagit fram tillsammans med SCB. Där har man utgått från siffror som säger att det finns 57 000 yrkesförare i Sverige. Enligt Transportstyrelsen finns det i dag 125 000 registrerade yrkesförare.
Trolig felkälla är att svensk yrkesklassificering, den så kallade SSYK-kodningen, inte får med lastbilschaufförer som verkar i andra branscher än transport.
Enligt våra analyser motsvarar de nuvarande utbildningsplatserna bara 60 procent av transportsektorns rekryteringsbehov. Om dimensioneringen baseras på felaktig statistik kan det få stora konsekvenser för antalet utbildningsplatser på transportprogrammet, och i förlängningen samhället.
Redan i dag tvingas svenska åkeriföretag tacka nej till uppdrag på grund av att det saknas anställningsbara lastbilschaufförer. Och behovet finns inte bara på åkerierna, utan även inom hamn, post och andra angränsande branscher.
Det kan leda till att material till tillverkningsindustrin blir försenat, och om bristen förvärras kan vi få se tomma hyllor i matbutiker och försenade leveranser till sjukhus och apotek.
På TYA jobbar vi och arbetsmarknadens parter för att dimensioneringen ska få den effekt som lagändringen syftar till och att framtidens utbildningsplatser speglar det verkliga behovet i transportbranschen. Det handlar trots allt om en gymnasieutbildning med högt söktryck och hög attraktionskraft bland unga. 83 procent går rakt ut i anställning efter avslutad examen, och bland unga tjejer är lastbilsförare i dag ett drömyrke.
Det är dags att kommuner och huvudmän också lyssnar in branschens perspektiv. Först då kan dimensioneringens syfte uppnås, nämligen att fler går ut i anställning direkt efter sin genomförda utbildning.
Lena Törnstrand,
Projektledare hos Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd
