ÅSIKTEN. Pråmtransporter är både effektiva och hållbara, men i Sverige motarbetas de av föråldrade regler, ovilliga politiker och osäkra tjänstemän — det skriver Johan Lantz, vd för Avatar Logistics.
Sverige har en av Europas bästa infrastruktur av EU-klassade inre vattenvägar.
Vänern, Göta älv och Mälaren, med sina omfattande investeringar i infrastruktur, har potentialen att bli nav för pråmtrafiken och skapa ett effektivt och hållbart transportalternativ. Men i stället för att utnyttja denna potential, möter pråmtrafiken i Sverige motstånd i form av regelverkshinder och en politisk ovilja att anpassa sig till resten av EU.
En gemensam EU-standard för inre vattenvägar– men inte för Sverige
EU klassar pråmtrafik som ett eget trafikslag och många europeiska länder har sedan länge insett fördelarna med pråmtransporter. Moderna, säkra och effektiva pråmfartyg navigerar på floder som Rhen och Donau, och transporterar stora mängder gods på ett hållbart sätt. EU har utvecklat och harmoniserat ett regelverk för samtliga medlemsstater som underlättar transporter med pråmfartyg, med standarder som bland annat inkluderar avskaffad lotsplikt på EU-klassade vattenvägar. Flertalet medlemsstater har även tagit bort farledsavgifterna och hamnarna har reducerat avgifterna kraftigt.
Den gemensamma målsättningen har varit att öka överflyttningen av gods till vattenvägarna och därmed avlasta landinfrastrukturen.
I Sverige är situationen en annan. Trots att våra inre vattenvägar håller hög standard och skulle kunna erbjuda liknande transportlösningar, har de svenska myndigheterna fastnat i en stelbent tolkning av reglerna. Lotsplikten, som för andra EU-länder är en förlegad rest av gammal lagstiftning, hålls krampaktigt kvar i Sverige. Regelsättande myndigheter gör heller inget för att anpassa regelverket efter moderna och säkra pråmfartyg, utan gömmer sig bakom paragrafer som skrevs för snart fyrtio år sedan. Detta tillsammans med de orimligt höga avgifterna för lots- och farled gör det svårt att konkurrera mot de övriga trafikslagen.
Okunskap och bristande insikt
Det är inte bara regelverken som står i vägen. Det finns också en tydlig osäkerhet hos politiker och tjänstemän att sätta sig in i och förstå pråmtrafikens potential. Politiker, som gärna talar högt om hållbara transporter och infrastrukturinvesteringar, verkar blunda för de möjligheter som pråmtrafiken kan erbjuda.
Utan politisk vilja att anpassa regelverket förblir infrastrukturen på vattenvägarna outnyttjad.
De investeringar som pågår i Göta älv och Mälaren riskerar att bli kostsamma satsningar utan reell avkastning. Detta eftersom ingen vill, eller kan, trafikera dessa vattenvägar under nuvarande förutsättningar.
Vägen framåt — dags att riva de byråkratiska hindren
Det är dags för Sverige att inse att pråmtrafik är ett modernt och hållbart transportalternativ.
För att detta ska bli verklighet krävs dock att vi fullt ut implementerar hela EU:s regelverk, etablerar en politisk strategi, och släpper taget om nuvarande regler och avgiftsmodeller.
Sverige står inför ett vägval: antingen fortsätter vi bakåtsträvande att hålla fast vid gamla strukturer och regler, eller så öppnar vi dörren för en modern pråmtrafik som kan bidra till att stärka vår ekonomi och minska vår miljöpåverkan. Valet borde vara självklart.
Johan Lantz,
vd för Avatar Logistics
