När lagren automatiseras får lagerarbetarna ofta förändrade arbetsuppgifter. Forskaren Ebba Eriksson Ahre studerar automatiseringstrendens inverkan på den psykosociala arbetsmiljön.
För fyra år sedan blev Ebba Eriksson Ahre klar med sin doktorsavhandling, där ämnet var hur dagligvaruhandeln från och med mitten av 2010-talet började ägna sig allt mer åt e-handel. Avhandlingen gjordes under pandemin, då allt fler e-handelsaktörer gjorde stora investeringar i automation.
Denna utveckling resulterade i att hon efter avhandlingen ville studera hur den psykosociala arbetsmiljön på lagren förändrades i takt med den ökade automatiseringen.
— När lagren gick från manuellt plock till allt mer automatiserade flöden innebar det stora förändringar av medarbetarnas arbetsuppgifter. Det tyckte jag var intressant att forska mer om, säger Ebba Eriksson Ahre, som är affilierad forskare vid ”Centrum för handel och logistik”, förkortat REAL, som i sin tur är en del av Lunds universitet.
Tvåårigt stipendium
I november 2024 fick hon ett tvåårigt postdoc-stipendium av Handelsrådet, vilket innebar att hon i två år kunde ägna sig åt forskning på just detta tema.
— Förutom att studera hur arbetsuppgifterna förändras genom automation har jag också velat ta reda på hur man kan designa och organisera den här typen av lager så att man även inkluderar den psykosociala arbetsmiljön och gör den så bra som möjligt, säger Ebba Eriksson Ahre.
Med termen psykosocial arbetsmiljö avses hur arbetsplatsens sociala och psykologiska faktorer påverkar ens hälsa, välmående och prestation. Det är alltså skiljt från den fysiska arbetsmiljön, som logiskt nog handlar om ergonomi, ljud och ljus, tunga lyft och så vidare.
— Att jag ville studera den psykosociala arbetsmiljön beror främst på att det redan gjorts så mycket forskning om den fysiska miljön. Dessutom blev det ett så starkt skifte i den psykosociala arbetsmiljön när lagren började automatisera, vilket inte blev så uppmärksammat.
En anledning till att den psykosociala arbetsmiljön inte granskas lika mycket som den fysiska är enligt Ebba Eriksson Ahre att den inte är lika lätt att mäta.
— Om man inför höj- och sänkbara bord på en arbetsplats är det lätt att mäta att ryggproblemen minskar. Men det kan vara svårare att ta reda på exakt varför någon mår mentalt dåligt på ens arbetsplats och vad man kan göra åt det.
Besökt flera lager
I sina pågående postdoc-studier har Ebba Eriksson Ahre tillsammans med forskningskollegan Joakim Kembro besökt ett flertal lager och intervjuat lager- och logistikchefer. De har också pratat med företrädare för automationsföretag och haft fokusgrupper på tre olika lager bestående av de som arbetar i automatiserade lager.
— Många arbetsgivare har lagt stora resurser på att skapa trevliga lokaler med bra fikarum och pausrum. Men vi har också sett att det finns stora utmaningar kopplade till det folk arbetar med — alltså själva arbetsmomenten. Samtidigt finns det både ett intresse och en vilja från arbetsgivarna att förbättra den psykosociala arbetsmiljön, åtminstone hos de vi pratat med.
All data från undersökningarna är vid det här laget insamlad och Ebba Eriksson Ahre sammanställer nu sina slutsatser. Arbetet väntas vara klart i slutet av året, men redan idag finns det några tydliga resultat av studierna.
— Många lagerarbetare upplever att man idag står mer stilla vid sin station, inte minst i de många lager som investerat i en Autostore. Där är det robotar och maskiner som förflyttar produkterna till ens station, och så står man sedan själv där och plockar och packar. Det upplevs som väldigt tråkigt och enformigt. Man känner sig isolerad.
Många av de tillfrågade lagerarbetarna har lyft det som något extra positivt när man haft arbetsmoment där man stått tillsammans med kollegor och arbetat — exempelvis i samband med plockning vid en station skild från en Autostore.
— När man jobbar i team eller rör sig mer ute på ett lager får man naturliga interaktioner med varandra. Det blir tillfällen till lite småprat, helt enkelt.
Egna ansvaret minskar
En annan aspekt av den psykosociala arbetsmiljön gäller möjligheten att fatta egna beslut och lösa problem.
— Mycket av det egna ansvaret försvinner när automation införs. Det blir färre möjligheter att använda sin hjärna — det kognitiva tas istället över av maskiner och system.
En slutsats som Ebba Eriksson Ahre kommit fram till i sin forskning är att teamledaren i lagren har stor betydelse.
— Teamledaren spelar en viktigt roll när det gäller att skapa samhörighet och att minska känslan av ensamhet och isolering. Därför bör arbetsgivaren se till att anställa rätt person till den positionen och ge rollen rätt support och förutsättningar att göra ett bra jobb.
Slutligen bör arbetsgivaren också lägga extra vikt på rotation av arbetsuppgifter — och då inte bara med avseende på de fysiska momenten.
— Att byta arbetsuppgifter under dagen för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön är minst lika viktigt, säger logistikforskaren Ebba Eriksson Ahre.
————————————————————–
FAKTA EBBA ERIKSSON AHRE
Ebba Eriksson Ahre arbetar vid Teknisk Logistik på LTH och är affilierad forskare vid ”Centrum för handel och logistik”, förkortat REAL, som är en del av Lunds universitet. Hon forskar om handelslogistik och hur stora förändringar, såsom omnikanal, e-handel och investeringar i automation, påverkar och förändrar logistiknätverk och materialhantering. Hennes arbete har publicerats i ledande akademiska tidskrifter inom området, däribland International Journal of Physical Distribution and Logistics Management och Journal of Business Logistics.
FAKTA HANDELSRÅDET
Handelsrådet är en branschorganisation som finansierar forskning och utveckling inom handeln i Sverige. Den ägs gemensamt av arbetsgivarorganisationer och fackförbund inom handelssektorn. Syftet är att stärka handelns konkurrenskraft genom kunskap, utbildning och innovation.
