Internationella flygtransportorganet IATA har publicerat uppgifterna om flygfraktvolymerna för 2019. De visar att efterfrågan på flygfrakt minskade med 3,3 procent jämfört med 2018.
Förra året var det första sedan 2012 som fraktvolymerna minskade och den sämsta noteringen sedan 2009, då fraktmarknaden i spåren av den globala finanskrisen krympte med 9,7 procent.
IATA mäter fraktmarknaden på tre sätt: med FTK som anger fraktvolymen i tonkilometer, AFTK som är tillgänglig kapacitet, samt FLF som visar i vilken grad AFTK är utnyttjad. Tillgänglig kapacitet, AFTK, ökade under 2019 med 2,1 procent.
Världshandeln visade en svag tillväxt under 2019 på endast 0,9 procent vilket hade negativ effekt på flygfrakten. Främst berodde detta på låg tillväxt i länder med tillverkningsintensiv industri. Att konsumentförtroendet sjönk, tillsammans med svagare orderingångar bidrog till att flygfrakten fick det svårare.
Handelspolitiska spänningar är grundorsaken till att 2019 blev så dåligt, skriver IATA i ett pressmeddelande.
– Trots att dessa håller på att lättas upp innebär det knappast någon större hjälp eftersom vi går in i en period av osäkerhet kring vilka effekter coronaviruset kommer att få på den globala ekonomin, säger IATAs generaldirektör Alexandre de Juniac.
– Alla de restriktioner som nu införs kommer säkert dra ner den ekonomiska tillväxten.
Nu finns det tecken som tyder på att konsumentförtroendet kan komma att stärkas under 2020, men det är med tanke på virusutbrottet för tidigt att säga något om hur det spelar ut på längre sikt, enligt IATA.
Samtliga marknader utom Afrika backade volymmässigt under 2019. Asien-Stillahavet svarar för den största andelen av den globala fraktvolymen (FTK) på 34,6 procent och i denna region var tappet som störst: 5,7 procent. Nordamerika och Europa står för 24,2 respektive 23,7 procent av FTK.
Nordamerika tappade 3,4 procent och Europa 1,1 procent av fraktvolymerna. Mellanöstern har 13 procent, medan Afrika och Latinamerika ligger på 1.8 respektive 2.8 procent av FTK.
