Sverige och Finland, som vill fortsätta att tillåta lastbilar på mer än 40 ton och 18,75 meter, har vunnit en viktig etappseger mot de EU-länder som vill förbjuda tunga och långa bilar inom hela unionen. Förslaget valsas en runda till, sannolikt i minst tre år.
Transportnytt har tidigare skrivit om EU-kommissionens planer på att stoppa fordon som är tyngre eller längre än vad de flesta medlemsländer tillåter. Det planerade förbudet hade kunnat ge långtgående inskränkningar även i trafiken mellan länder som själva vill tillåta de större lastbilarna, däribland Sverige. Låt länderna bestämma själva, är ropet som har skallat från transportbranschens föreningar i länder där de större bilarna används, från Sveriges sida Transportindustriförbundet. Och nu verkar den svenska linjen ha vunnit en viktig delstrid.
Många politiker i EU-parlamentets transportutskott, som haft att ta ställning till EU-kommissionens förslag till direktiv, har velat ha till och med strängare regler är vad EU-kommissionen föreslagit. Det gäller inte minst den österrikiske politiker, Jörg Leichtfried, som fått utskottets uppdrag att formulera en tuffare version. Men under hösten och vintern har ledamöternas förståelse vuxit för att länder där det funkar bra skulle kunna få fortsätta med sitt nuvarande bruk.
– Knäckfrågan är att det finns alpstater som inte vill ha de här fordonen, säger Transportindustriförbundets ordförande Tommy Pilarp.
– De är rädda för en dominoeffekt: att om större fordon tillåts i vissa länder så sätter det konkurrenstryck på grannländerna att också tillåta dem. Det måste till några vattentäta garantier för att de ska känna sig trygga, samtidigt som länder som vill ha det får ha det.
En finländsk ledamot i transportkommittén, Petri Sarvamaa, har utifrån den idén lagt fram motförslaget att bruket av större fordon inom EU ska vara tillåtet men förenat med anmälan hos EU-kommissionen. Den ska notifieras om vilka vägsträckor som omfattas av undantag från grundregeln. EU-kommissionen ska också ha någon möjlighet till regelbunden översyn. Transparensen i detta är tänkt att ge parlamentarikerna tillräcklig kontroll över läget för att de ska sluta oroa sig för en glidning. Och EU-parlamentets transportkommitté har visat tilltagande gehör.
– Den 17 september deltog vi i en hearing hos transportkommittén, och då kände vi ett väldigt kompakt motstånd mot de tunga fordonen. Vi tänkte att här har vi en uppförsbacke. Att komma därifrån till dagens läge, med praktiskt taget hälften av ledamöterna i varje läger, får verkligen betraktas som en seger, säger Tommy Pilarp.
Eftersom kommittén inte kan nå någon trygg, bred överenskommelse, som säkert skulle gå igenom parlamentets omröstning, har sidorna enats om att låta EU-kommissionen bereda frågan en sväng till. Inte minst ska den ta fram en konsekvensanalys som hittills saknats. Det nya förslaget ska läggas fram senast 2016. I och för sig får det ske tidigare.
Transportkommitténs beslut väntas fattas formellt vid dess möte i mars, om cirka en månad. Tommy Pilarp på Transportindustriförbundet väntar sig att nuvarande bruk, som det i Sverige, kommer att omfattas av en tillfällig tillåtelse under åren fram till det omarabetade förslaget. Men kommittén har hittills inte varit klar över exakt var gränserna för nuvarande bruk ska dras. Det är för att bestämma sig för det som kommittén har skjutit upp sin omröstning från februari till mars.
Alexander Kristofersson
