Värmlands stora logistikbolag LBC Frakt ser omställningen till eldrift som en ny chans till lönsamhet. Om detta samtalar bolagets vd Lars Reinholdsson med Claes Hemberg, oberoende ekonom.
Claes Hemberg: I Värmland och ut över landet skickar ni varje dag ut 240 lastbilar med namnet LBC Frakt. Ni har också nio egna laddstationer och inom kort 25 eldrivna lastbilar, samtidigt som ni driver på frågan om elektrifiering på många andra sätt. Men är åkerivärlden verkligen mogen att köra elektriskt?
Lars Reinholdsson: Jag har jobbat i branschen i 50 år. Länge var det bara att tanka och köra. Elektrifieringen vänder upp och ned på alltsammans. Så självklart möter elen på motstånd. Men jag tänker: det har aldrig varit så spännande. Affären blir bredare, komplex och mer lönsam. En fråga är hur vi får med oss kunder, leverantörer och politiker på resan. För vi kan inte göra detta själva.
CH: Idag rullar många ellastbilar 30 mil och väger 46 ton. Är dagens teknik tillräckligt mogen för att bredda elektrifieringen?
LR: Ja, absolut. Den som väntar tills tekniken är fullt mogen riskerar att missa hela racet. Vi måste börja träna nu. För det tar tid att bygga kompetens, hitta personer, organisera och lära kunderna. Lägg därtill ny trafikledning, mjukvara, AI-kompetens med mera.
CH: Men är inte ellastbilarna dyrare i inköp?
LR: Jo, men vi får vi inte låta oss skrämmas av dyra fordonsköp. För driften är avsevärt billigare samtidigt som priserna faller. För två år sedan var hela eltransporten 10-20 procent dyrare. Idag är skillnaden mindre. Om två-tre år kan eltransporten vara 10 procent billigare. Det är nu det sker.
BREDARE SAMARBETE NÖDVÄNDIGT
CH: Jag har hört att du föreläser för hela transportkedjan. Hur går de elektriska samtalen?
LR: Jag är ute och föreläser nästan varje vecka. Det är ny roll jag fått. Jag möter kunder, leverantörer, politiker, företagare, chaufförer och andra åkerier. Vi diskuterar arbetssätt, teknik, kunderna, förväntningar och prövar olika lösningar. Vi måste få med oss många olika aktörer.
CH: Åkerier klagar ofta på liten efterfrågan på elektriskt. Vad ser du?
LR: Vi har bra fart. Idag har vi ett femtontal stora kunder som köper eldrivna transporter. De finns inom skog, stål och papper. Lägg därtill ytterligare tio stora kunder i andra branscher. De stora kunderna har redan god fart till att bli CO2-neutrala till år 2030, då ju Sverige ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Intresset bland mindre kunder är visserligen mindre, men det kommer snart att öka. För vem vill ha CO2-böter 2030?
BÖRJA PRÖVA OCH ÖVA
CH: Vilket är ditt främsta råd till åkerier?
LR: Köp en bil och börja träna. Att transportera elektriskt påverkar kompetens, organisation och räknesätt. Därför är det svårt att ta hela elklivet i ett steg. Få med dig transportkunderna. Börja med ett första elektriskt transportavtal så att kunderna kan börja bygga sin affär till det elektriska. El ger flera aktörer en ny chans till ny och bredare lönsamhet.
CH: Åkeriernas roll och expertis borde också påverkas. Men hur?
LR: Vi behöver bli bäst även i elvärlden. Att drifta en enstaka ellastbil är enkelt. Då räcker ett excel-dokument med laddtider, sträckor, jobbtider, avtal och så vidare. Har jag däremot hundra ellastbilar behöver jag mjukvara, AI-kompetens och robusta datasystem. Men det gör samtidigt verksamheten mer förutsägbar, vass, logisk och lönsam.
CH: När började ni er elektrifieringsresa?
LR: Den första ellastbilen köpte vi för tre år sedan, vilket vi gjorde främst för att förstå teknik och villkor. Idag har vi tolv elektriska lastbilar och bygger ett elektriskt åkeri. Till årsskiftet har vi 25 fordon. Samtidigt knyter vi oss närmare omvärlden och bygger egna laddparker.
LADDSTATIONER EN NY AFFÄR
CH: Att äga laddparker är ett nytt grepp för åkerier. Varför är det så bra? Ger det mer stabilitet eller är det en ny affär?
LR: Det enkla svaret är att vi behöver egna laddstationer. Där räknar vi med att göra nio av tio laddstopp. Det ger oss både kontroll och stabilitet. Idag har vi nio laddstationer med 61 laddpunkter. Om tre år lär vi ha 15-20 laddstationer. Modellen är enkel: kör fyra och en halv timme, ladda 45 minuter när chauffören vilar, kör sedan igen. Men visst är det också krävande att bygga laddparker. Vi bryter ju ny mark bland kunder och kommuner. I Filipstad byggs nu den första nya högspänningen på 20 år.
CH: Alla åkerier har knappast förmåga, laddparker, mjukvara och ny kompetens. Hur kommer branschen att påverkas?
LR: Mindre åkerier och ensamåkare kan hamna i kläm. Vi alla behöver tänka nytt. De mindre kan kanske hyra in sig hos ett större åkeri, vilket borde gynna deras marginaler. Vi laddar själva också hos branschkollegor som Närkefrakt i Örebro och Postnord i Norrköping. Från våra laddstationer kan vi samtidigt sälja laddning till andra åkerier. Vi kan vara billigare än Circle K. Externa kunder blir en helt ny affär.
CH: Hur ser åkeriets roll ut om tre eller fem år? Efter en första våg av elektrifiering?
LR: De större åkerierna klättrar i förädlingskedjan. Vi bidrar mer till våra kunders affärer och deras lönsamhet. Med ellastbilar, laddparker och en närmare relation till våra transportkunder kan vi göra större affärsnytta åt kunderna och ta ut en högre vinstmarginal.
CH: Något mer i spåkulan?
LR: Ja, vi behöver också bättre marginaler inför den kommande teknikutvecklingen, vilket är en viktig ny insikt de senaste åren. Men den som kan lova bättre teknikstöd kan också ta mer betalt. Det är inte bara vi själva som förändras — vi förändrar också branschen. Det går hand i hand.
BATTERIPARK BLIR NÖDVÄNDIGT
CH: Nu blir jag riktigt nyfiken. Är det så att ni också ska äga både solpark, vindpark och batteripark för att själva kunna producera elen, lagra den och använda den vid rätt tillfälle?
LR: Ja, just batteriparker kommer att bli nödvändigt. När vi får in 1000-kilowattladdarna så behöver vi batterier för att hålla uppe spänningen till lastbilen. Här blir batteriparken en avgörande buffert. Och att producera egen energi är fullt möjligt. Vi har en grustäkt på 40 000 kvadratmeter som vi redan sneglar på. Där skulle vi kunna sätta upp solpaneler. Och även då behöver vi egna batterier.
CH: När du agerar energibolag konkurrerar du med eljättar som Vattenfall men också med oljegiganter som Preem. Hur ser du på det?
LR: Laddparkerna är en ny viktig affär för oss, förutsatt att det ger ökad nytta åt våra kunder. Vilket det gör eftersom vi lever så nära våra kunder, chaufförer och leverantörer. Vi förstår vad, när och var de behöver våra tjänster, vilket kan göra oss starkare som energibolag än många andra aktörer.
CH: Det lokala är viktigt?
LR: Ja, eftersom transporter är en lokal affär. Vi vill vara världens bästa åkeri i Värmland. Sedan kan vi samarbeta med energiexperter som Ellevio. Men annars ser jag inte de gamla energijättarna som så särskilt intressanta. De har inte så mycket att bidra med. Vi har större nytta av att samverka med andra lokala aktörer.
CH: Hinner transportsverige elektrifiera till år 2030, det är ju bara fem år bort? Eller blir det rent av brist på elfordon då? Det kan bli dyrt och svårt?
LR: Vi har vänt frågan till vår största affärsmöjlighet någonsin. Ska varannan lastbil hinna rulla på el år 2030? Då måste försäljningen av ellastbilar väldigt snart dominera försäljningen och samtalen på åkerierna. Vi behöver öka tempot i alla led. Och då inte bara för att kraven säger det. Utan för att elen ger oss en unik chans till en starkare affär.
Text: Claes Hemberg
—————————–
FAKTA LBC FRAKT
Huvudsaklig verksamhet: Transporterar gods lokalt, nationellt och internationellt.
Huvudkontor: Karlstad
Grundat: 1994, med rötterna i ett tiotal värmländska lastbilscentraler grundade på 1940-talet.
Övrigt: Ett 50-tal åkare är anslutna till LBC Frakt. I LBC:s fordonsflotta ingår 240 lastbilar, varav tolv har eldrift. Planen är att koncernen ska ha 25 ellastbilar vid årsskiftet.
Antal anställda: 49 i koncernbolaget; totalt sysselsätter LBC Frakt över 400 personer.
Omsättning: ca 800 MSEK
