Utredningen om järnvägens organisation tar upp flera viktiga frågor om godset, sa Gunnar Alexandersson när han presenterade den stora järnvägsutredningen på Transportforsks årliga konferens. Han lyfte bland annat fram sitt krav på enhetliga nationella regler för lastsäkring.
Järnvägsutredaren Gunnar Alexandersson var inbjuden som huvudtalare på TFK Transportforsks årsmöte i mars. Arbetet med utredningen om järnvägens organisation har pågått under nästan två och ett halvt år. I december 2015 lades slutbetänkandet fram i två volymer som SOU 2015:110 ”En annan tågordning – bortom järnvägsknuten”
Gunnar Alexandersson konstaterade att det var ett mycket omfattande uppdrag som utfördes i två steg. Först en kartläggning av den nuvarande situationen, sedan en analys hur organisationen kan förbättras. Utredningen har också lämnat ett delbetänkande om underhållsfrågorna. Sedan utredningen blivit klar har Gunnar Alexandersson återgått till sin forskartjänst på Handelshögskolan i Stockholm.
– Det var nio projektgrupper med totalt ett 80-tal personer som var inblandade i arbetet. För att hinna med var vi tvungna att göra hårda prioriteringar inom uppdraget, sa Gunnar Alexandersson.
– Men det är beklämmande att utredningen inte gått vidare på remiss så att förslagen kan börja diskuteras. Det är på gränsen till respektlöst, menade han.
På Näringsdepartementet som tagit emot utredningen säger man att en kartläggning pågår kring vilket sätt de olika frågeställningarna i utredningen bör hanteras:
– Beroende lite på hur den kartläggningen landar återkommer vi med tidtabell för remiss av hela eller delar av materialet.
Utredningen har lagt fram ett stort antal förslag samlade i fem olika huvudkapitel. De är: viktiga vägvalsfrågor, styrning och ansvarsfördelning, persontrafik, anläggningar samt säkerhet och reglering.
Utredningen visar bland annat hur trafiken ökat kraftigt på spåren under de senaste åren. Men det är främst den regionala trafiken som flerfaldigats, ökningen är 300 procent under 25 år. Ökningen av gods- och fjärrtrafiken är betydligt beskedligare. Godstransporterna har exempelvis bara ökat 10-12 procent under samma period.
Det finns flera brister i styrningen. Frågan är vem som ska få använda spåren och hur spårkapaciteten ska fördelas. Gunnar Alexandersson menar att staten satsar mycket pengar på järnvägens infrastruktur, men inte tar ställning till hur den ska användas.
– Nya höghastighetsbanor kommer att ändra spelplanen. Innan regeringen börjar förhandla med olika parter om medfinansiering måste man veta vad järnvägsnätet ska användas till, menar Alexandersson.
Annars finns en risk att snabba regionala tåg tränger ut höghastighetstågen på banan. När det gäller godstransporter så pekar utredningen bland på att avsaknaden av regler för lastsäkring är ett växande problem. Utredningen föreslår därför att Transportstyrelsen bör ta fram nationella regler för godstrafik på järnväg.
Även när det gäller frågan om långa tåg saknas det gemensamma regler.
– Vad menar man med långa tåg egentligen? Är det över 700 meter eller är det något annat? Det finns flera definitioner. Nu måste sätta ner foten så vi kan komma vidare med den frågan sa Gunnar Alexandersson.
Mats Udikas
