Nya slussar ska byggas åt den regionalt och nationellt viktiga Vänersjöfarten. För hamnbolaget Vänerhamn och dess fem hamnar innebär det stabilitet och framtidstro.
Det var länge oklart hur det skulle bli med de gamla uttjänta slussarna i Trollhätte kanal — det vill säga den farled som går i Göta älv och utgör ”motorväg” för handelssjöfarten till och från Vänern. Visserligen hade den dåvarande regeringen redan 2018 sagt ja till att låta bygga nya slussar i Trollhättan, Vänersborg och Lilla Edet, men frågan var därmed ändå inte helt avgjord.
Framförallt var det stora diskussioner i Trollhättan om var i staden en ny slussanläggning skulle byggas. Vissa ansåg att den borde placeras i en helt ny slussled i ett naturområde norr om dagens sluss, andra att den borde byggas i den befintliga slussleden — något som skulle omöjliggöra all form av Vänersjöfart under byggnationstiden.
Enligt kritikerna till det sistnämnda alternativet — däribland Vänerhamn — skulle den sjöfartsberoende Vänerindustrin då tvingas övergå till att istället frakta sitt gods på väg och järnväg, med risken att de sedan inte skulle återvända till sjöfarten.
Efterlängtat besked
I vintras kunde dock Vänerhamn och övriga kritiker andas ut. Då kom nämligen beskedet att de nya Trollhätte-slussarna byggs i en ny sträckning norr om den befintliga slussen. Byggstarten är satt till 2027, och sedan väntar cirka fem års byggtid — vilket är i grevens tid eftersom dagens slussar bedöms ha nått sin tekniska livslängd kring år 2030.
— Som vi ser det hade man två alternativ: antingen att bygga nya slussar i en ny led eller att stänga Vänern helt för handelssjöfarten. Då hade vi nästan fått lägga ned verksamheten. Så beslutet betyder verkligen allt både för oss i Vänerhamn och för de företag i regionen som nyttjar Vänersjöfarten, säger Göran Lidström, vd för hamnbolaget Vänerhamn.
Enligt Göran Lidström får slussbeskedet stor betydelse på flera sätt för Vänerhamn och dess fem hamnterminaler i Karlstad, Kristinehamn, Otterbäcken, Lidköping och Vänersborg. I förlängningen ger det hamnbolaget stora möjligheter att uppnå ägardirektivet från 2015 som säger att man ska fördubbla sina sjögodsvolymer fram till år 2030.
— Nu kan vi definitivt satsa inför framtiden, säger Göran Lidström och berättar att man redan för sex år sedan — då slussarna kom med i den nationella infrastrukturplanen — började utreda vad de nya slussbyggnationerna innebär rent konkret för de fem Vänerhamnarna.
Längre och bredare
Bland annat handlar det om att de nya slussarna blir längre och bredare, vilket gör att de i sin tur kan ta emot längre och bredare fartyg. Dagens slussar kan rymma så kallade Vänermax-fartyg som är 88 meter långa och 13 meter breda. De nya slussarna kommer istället att kunna ta emot fartyg som är 110 x 16,5 meter.
Mer plats för gods i varje fartyg, med andra ord.
— Det gör i sin tur att vi tillsammans med våra ägare — vi ägs ju av våra kommuner — ihop med Sjöfartsverket och Trafikverket måste se över farlederna i Vänern. För vår del handlar det om de sista lilla farledsbitarna in till hamnterminalerna. Det ansvaret ligger på oss och ägarkommunerna, säger Göran Lidström.
— Vi utreder också hur vi ska göra med våra kajer, hamnytor och kranar. Med större fartyg krävs sannolikt förstärkning och förlängning av vissa kajer, och med bredare fartyg krävs också kranar som når längre ut, säger han och tillägger:
— Faktum är ju att flera av dagens kajer runt Vänern byggdes ungefär samtidigt som slussarna, alltså för omkring hundra år sedan. Så det är inte bara slussarna som är uttjänta.
Ännu är dock inga beslut fattade om vare sig farleder eller investeringar i hamnanläggningarna.
— Nej, det är ju några år kvar tills de nya slussarna tas i bruk och vi behöver också se över finansieringsfrågan. Vi måste dessutom ansöka om nya miljötillstånd när vi nu kan förvänta oss ökade godsmängder, där vi redan har några processer igång.
Fem hamnar i bolaget
De fem hamnarna som ingår i bolaget Vänerhamn skiljer sig åt en hel del vad gäller typ av gods som hanteras, något som förstås beror på vilka slags företag som finns i närområdet.
För de två hamnarna i norr — Karlstad och Kristinehamn — handlar det mycket om skogs- och pappersprodukter med kunder som Valmet Tissue och Stora Enso. I Karlstad finns också Vänerns enda oljehamn.
Lite längre söderut i Otterbäcken hanteras produkter från gruvindustrin, med Zinkgruvan Mining i Askersund som främsta aktör. Ännu längre söderut i Lidköping är det framförallt jordbruksprodukter åt Lantmännen som skeppas, medan Vänersborg längst i syd har Vargön Alloys med sina ferrolegeringar som absolut största kund.
Totalt hanterade Vänerhamn nästan 1,6 miljoner ton sjögods förra året, vilket skedde via omkring 550 fartygsanlöp. Merparten av godset går till eller kommer från utländska hamnar, där exporten till utlandet stod för en något större andel än importen.
— På importsidan är det främst råvaror till de producerande företagen, och tittar man på exporten är det framförallt sågade trävaror, pappersprodukter och jordbruksprodukter, säger Göran Lidström och fortsätter:
— Faktum är att Vänersjöfarten är väldigt mycket större än vad många tror. Godset som skeppas härifrån går vidare till ett 70-tal destinationer i ett 30-tal länder, och genom omlastningar har våra kunder handel med hela världen. Så det är många företag och många arbetstillfällen i regionen och landet i stort som är beroende av Vänertrafiken.
Många industriprojekt
Göran Lidström passar också på att lyfta de många industriprojekt som är på gång i regionen, som högst sannolikt kommer att leda till ökade godsvolymer för Vänersjöfarten de kommande åren.
— Bland annat så investerar Lantmännen stort i en anläggning för ärtprotein i Lidköping, och så ska Moelven bygga en pelletsfabrik i Karlskoga där de ska skeppa ut omkring 60 000 ton pellets via Kristinehamn, säger han och nämner även att pappersbolaget ungerska Vajda Papir planerar att bygga en fabrik i Otterbäcken och att skogsbolaget Stora Enso vill öka produktionskapaciteten med 100 000 ton per år.
— Och så har vi förstås Volvo och deras kommande batterifabrik i Mariestad. Så det är många roliga industrisatsningar på gång i Vänerregionen, säger Göran Lidström, vd för Vänerhamn.
———————
FAKTA VÄNERHAMN
Vad: Hamnbolag med hamnterminaler i Karlstad, Kristinehamn, Otterbäcken, Lidköping och Vänersborg.
Grundat: 1994
Huvudkontor: Karlstad
Ägare: Ovan nämnda fem kommuner samt Åmåls kommun och Lantmännen.
Volymer sjögods: ca 1,6 miljoner ton
Antal anställda: 120
Omsättning: ca 189 MSEK
