KRÖNIKA. Längre fordon, hållbarhetskrav och intermodala flöden kräver ett nytt nationellt helhetsgrepp — det skriver James Brocka, socialliberal samhällsdebattör och logistiker.
Trafikverkets beslut att pausa elvägsprojektet på E20 är bara ett exempel på hur Sverige tappar fart medan EU accelererar mot hållbara och effektiva godstransporter. EU har antagit nya regler för både CO₂-utsläpp, fordonets längd och företags ansvar för arbetsvillkor – men Sverige saknar fortfarande en tydlig strategi för att möta helheten.
Sverige har länge varit ledande i att använda 25,25 meter långa fordon – men saknar idag en samlad nationell strategi för att anpassa vägnät, terminaler och digital styrning till de nya EU-reglerna. När EU nu möjliggör tunga eldrivna lastbilar och harmoniserade regler för intermodala transporter, står Sverige utan plan för hur dessa fordon ska fungera i praktiken.
Samtidigt lyfter EU:s Greening Freight Package (en samling lagförslag avsedda att göra godstransporter mer hållbara till 2050, reds anm) intermodalitet som avgörande. Målet är att kombinera väg, järnväg och sjöfart – och att intermodala lösningar ska kunna visa minst 40 % lägre externa kostnader än renodlade vägtransporter. Här ligger Sverige efter. Terminalbrister, otillräckliga logistikplaner och bristande datadelning bromsar utvecklingen.
Förutom infrastrukturfrågan måste Sverige ta ett större ansvar för arbetsvillkoren i transportkedjan. EU:s nya CSDDD-direktiv kräver att företag aktivt agerar mot brister i både miljömässig och social hållbarhet – även hos underleverantörer. Det blir särskilt viktigt för företag med utstationerade förare och komplexa entreprenadkedjor.
Från 2026 blir även hållbarhetsrapportering enligt EU:s CSRD (regelverk som kräver att stora företag rapporterar detaljerat om hållbarhet, reds anm) obligatorisk för tusentals svenska företag. Transportörer, speditörer och tredjepartslogistiker kommer behöva visa både utsläppssiffror och social påverkan, vilket ställer nya krav på system och styrning.
FÖRSLAG PÅ INSATSER:
Inför en svensk BAG*
Sverige bör följa modellen som redan tillämpas i många övriga länder med en fristående organisation som stödjer polisens arbete på våra vägar. Att mer effektivt förhindra olyckor, kriminella handlingar och att reducera CO2-emissioner.
Nationell masterplan för längre fordon
Inför en Europeisk samlad strategi för att anpassa vägar, broar och noder för 25,25 meter och längre. Merparten av svenska huvudstråk är redan anpassade HCT ekipage och här bör andra incitament införas för ökade volymer.
Stärk intermodala noder
Satsa på logistiknav som kombinerar väg, järnväg och sjöfart – särskilt i Göteborg, Malmö, Umeå och kombiterminaler i Mälardalen. Beslutet från 2008 måste revideras.
Inför CO₂-baserade incitament
Premiera el- och biodrivna fordon samt effektivare ekipage genom smart vägprissättning.
Säkerställ hållbara villkor i hela transportkedjan
Följ upp sociala krav i upphandlingar, särskilt i inrikestrafik med utländska aktörer.
Hjälp små aktörer att möta kraven på ESG**
Tillhandahåll vägledningar, mallar och stödverktyg för ESG-rapportering i transportsektorn.
*BAG (”Bundesamt für Güterverkehr”) är en tysk myndighet för övervakning av godstrafik på väg. Den kontrollerar tung trafik avseende säkerhet, miljöstandarder, trafiktillstånd och arbetsvillkor.
**ESG (”Environmental, Social och Governance”) är ett ramverk för att mäta hur företag arbetar med bland annat miljöansvar och socialt ansvar.
James Brocka,
socialliberal samhällsdebattör och logistiker
