En person med praktiska erfarenheter av transportplanering från skogsbranschen. Det är vad forskningsinstitutet Skogforsk alldeles nyligen sökt till sitt team som jobbar med forskning och utveckling kring logistik i skogsbruket.
Skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk förstärker inom logistikområdet och är nu i slutfasen i rekryteringen av en person med ”praktisk erfarenhet och passion för smarta, hållbara logistiklösningar”, som det stod i deras platsannons. 
– I den grupp med logistiker som vi har hos oss är det ungefär sex personer – en expert på simulering, en expert på optimering. Sedan har vi några mera skogliga personer som kan skog och det är där vi känner att behöver en ytterligare person att stärka upp i gränssnittet logistik – virke/vägar och helst med GIS-kompetens, säger Maria Iwarsson Wide, programchef för värdekedjor på Skogforsk som är med och jobbar med rekryteringen.
Hur har kraven och förutsättningarna för skogstransporter förändrats?
– Det blir allt högre krav på hur avverkningarna ska utföras och flera industrier blir alltmer specifika med sina kvalitetskrav. Och klimatet ställer allt högre krav på transportplanering. Förr visste man ungefär när tjälen skulle komma och när den skulle släppa. Idag har vi fått vänja oss vid att perioden med tjälad mark på många håll i Sverige varierar allt mer och blir osäkrare. Vi får till och med vara beredda på vintrar som är till stora delar utan tjäle i marken i allt större delar av landet. Detta försvårar planeringen och man vill inte riskera att virket blir liggande längs vägar och förlorar i värde.
BILDEN T H: Maria Iwarsson Wide, programchef för värdekedjor på Skogforsk som är med och jobbar med rekryteringen. Foto: Skogforsk
Klimatförändringarna och barkborreangrepp är tydligen också utmaningar man får räkna med i planeringen av logistiken i skogsbruket?
– Ja. Vid barkborreangrepp måste man snabbt in och undersöka vilka virkessortiment som är mest värdefulla och vilka som har risk att tappa mycket i värde och se hur detta sätter spår i logistikflödena – till exempel när det gäller virkeslagring.
Hur har kraven från transportköparna – industrin – förändrats?
– Tidigare var det så att ett sågverk eller massabruk behövde en eller enstaka virkeskvaliteter i vissa volymer under en ganska bestämd period. Idag har man högre och mera specifika krav på vilka kvaliteter man vill ha och behovet varierar mera och snabbare över tid.
Med anledning av hur kravbilden från skogsindustrins kunder har förändrats så jobbar några av personerna i Skogforsks logistikgrupp och kollegorna i programmet Värdekedjor med att titta på hur skogsbruket kan bli bättre på och få bättre verktyg för att beskriva virkets inre kvalitetsegenskaper och inte bara längder och dimensioner på stockarna.
– Då får man ytterligare några parametrar in, vilket kan precisera beskrivningen av virket, men samtidigt ytterligare en parameter i styrningen av virkesflöden.
En annan ska man tittar på hos Skogforsk är beslutsstödsystem och information om väglaget i realtid:
– Även om vi har en vägklassning på grusvägarna så kan den i praktiken sättas ur spel när vi får de vädersvängningar med omslag till milt väder och regn som blir allt vanligare. Därför tittar vi på möjligheten att istället använda oss av dynamiska vägklassningar, för att bättre kunna planera och lägga rutter.
Hur viktigt är det med möjligheten att kunna ha längre timmerbilar?
– Det är självklart viktigt om branschen får den möjligheten permanent. Där ser man att de förlängda timmerbilarna – 74-tonsbilarna – begränsas av tillgången på grusvägar som är klassade för att kunna bära dem. Klassningen av och bärigheten på broar är också en faktor som begränsar 74-tonsbilarna. Sedan handlar det också om politiska beslut. Vissa regioner har prioriterat arbetet med att få fler vägar klassade för 74-tonsekipage, avslutar Mia Iwarsson Wide som ansvara för verksamheten kring skogliga värdekedjor på Skogforsk.
