Ny rapport från SJ ger konkreta förslag på hur den svenska järnvägen snabbt kan bli bättre.
Sedan 1990 har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent. Samtidigt är kapaciteten på spåren i princip oförändrad jämfört med då — plus att underhållsbehovet har ökat.
Detta är faktorer som SJ lyfter fram i sin nya rapport kallad Järnvägslyftet, där man också varslar om att järnvägssystemet är slitet och extremt störningskänsligt med ständiga förseningar och inställda avgångar som följd.
I rapporten ges därför ett fyrtiotal förslag på hur järnvägen snabbt kan förbättras.
Bland annat föreslås att den så kallade reinvesteringen — alltså att man återinvesterar avkastningen från en investering — fördubblas i den befintliga järnvägsstrukturen. Detta för att snabbare få ned underhållsskulden.
Vidare föreslås Trafikverket få i uppdrag att ta fram en tydligare underhållsplan, och att detta görs ihop med de aktörer som använder järnvägen. Underhållet bör dessutom koncentreras till de stråk som har störst trafikflöden.
Rent generellt bör också näringslivets behov få ett större genomslag i arbetet med att öka järnvägens kapacitet och tillförlitlighet.
Vad gäller gods- och fjärrtåg så föreslås att dessa får högre prioritet på sträckor och i tider med lågtrafik, särskilt i storstadsområdena.
Godstågen bör också få en ökad maxlängd än dagens 630 meter, något som redan finns i flera EU-länder. Dessutom bör det mindre krångligt att hantera godståg som utgör specialtransporter.
Samtidigt som rapporten är fokuserad på åtgärder som snabbt kan förbättra järnvägen, framhålls att det behövs mer än så.
— Trots det stora behovet av kortsiktiga åtgärder får inte fokus tas bort från järnvägens långsiktiga behov. Planering för denna typ av åtgärder måste fortsätta, inte minst för att garantera framtida handlingsfrihet, kommenterar rapportförfattaren Fredrik Bergström, ekonomie doktor.
Här kan du läsa rapporten i sin helhet.