REPORTAGE. En gemensam satsning på 37 miljoner euro gör att det snart kan bli möjligt att resa med tåg igen mellan Finland och Sverige. Även en utvidgad godstrafik kan bli verklighet i framtiden.
— För svensk och finsk industri innebär detta en ökad försörjningstrygghet och minskad sårbarhet i logistikkedjorna, säger Stephan Ray, kommunikationschef på Green Cargo.
En elektrifiering av järnvägen på finska sidan och över bron som går över Torne älv innebär nya möjligheter för järnvägstrafiken mellan Sverige och Finland.
— Det kommer gå att köra med finska elektrifierade tåg ända fram till stationshuset i Haparanda, vilket gör att du kan resa med tåg från Sverige till Helsingfors, så det blir ett lyft, säger Peter Keisu, som lett det treåriga projektet.
Det fattas fortfarande politiska beslut, men allt är nu förberett för att det ska fungera.
— Vi hoppas att det ska komma igång årsskiftet 2025-2026, säger Peter Keisu.
Byte vid gränsen
Den som tidigare har kommit från Sverige och velat resa vidare med tåg i Finland har först behövt ta sig med buss eller bil till finska Kemi, tre mil från gränsen. För även om det har funnits en järnväg så har den inte varit elektrifierad mellan Torneå, som ligger vid gränsen, och Laurila, drygt två mil in i Finland.
Någon passagerartrafik har därför inte körts på denna sträcka sedan 1980-talet.
— Det har körts en viss godstrafik med diesellok, men inte med någon större frekvens. Det kanske har rört sig om några per år, berättar Peter Keisu.
De tågsätt som har kört har behövt kopplas om och byta lok i Laurila.
Miljonsatsning
Finland har nu satsat 30 miljoner euro och Sverige sju miljoner euro på en rad förbättringar i ett stort samverkansprojekt mellan svenska Trafikverket och finska myndigheter. Även EU-medel har beviljats till projektet.
Utöver elektrifieringen av 22 kilometer järnväg i Finland och 1,5 kilometer i Sverige har bron som går över Torne älv mellan Sverige och Finland rustats upp. Bland annat har överbyggnaden på bron höjts för att kontaktledningen ska rymmas.
På finska sidan har man gjort motsvarande åtgärder på ytterligare en bro samt byggt planskilda korsningar på två ställen för att förbättra säkerheten.
Därutöver har bangårdarna moderniserats på båda sidor med bland annat nya signalmaster och signalsystem. Nya passagerarplattformar har byggts både på finska och svenska sidan.
På svenska sidan har det redan innan projektet drog igång skett stora förbättringar de senaste åren på Haparandabanan som går mellan Boden, där den knyts ihop med stambanan, och Haparanda. Banan har rustats upp och delvis fått en ny dragning. Efter att persontrafiken legat nere ett tiotal år återupptogs den igen 2021. Godstrafik har gått på banan hela tiden.
Olika spårvidd
Men trots de stora satsningarna finns det fortfarande en hake. Det är olika spårvidd på svenska och finska sidan. I Finland är spårvidden nämligen anpassad till den ryska standarden. I dagsläget måste passagerarna kliva av och byta till ett nytt tåg direkt när de passerat gränsen. Dessutom behöver då gods lastas om.
Dock pågår det en utredning om att byta till den europeiska standarden, åtminstone vissa sträckor — en satsning som Stephan Ray på Green Cargo är positiv till.
— Den elektrifierade järnvägen skapar en mer robust och säker transportväg för gods mellan Sverige och Finland, vilket är bra särskilt i en tid av ökad osäkerhet kring sjötransporter över Östersjön, säger han.
Viktig milstolpe
Trots spårviddsutmaningen utgör elektrifieringen en viktig milstolpe för hållbara gränsöverskridande transporter, menar han. Det är också en viktig förstärkning av det nordiska transportsystemet ur ett klimat-, konkurrenskrafts- och säkerhetspolitiskt perspektiv.
— Med rätt investeringar i omlastningskapacitet och logistik kan järnvägen stärkas som ett konkurrenskraftigt alternativ i regionens godstrafik.
Redan idag kör Green Cargo ett begränsat antal transporter till gränsen.
— Vi är alltid intresserade av att köra mer och följer givetvis utvecklingen noga, men sedan bygger det också på att det finns finansiellt bärkraftiga godsvolymer och samverkan över gränsen.
Skulle Finland ändra spårvidden och man slipper omlastningar ändras förutsättningarna radikalt, påpekar han.
— Ineffektiva omlastningar är rent generellt en ekonomisk tröskel för konkurrenskraftiga transporter. Med rätt spårvidd har finskt näringsliv raka spåret till EU:s inre marknad, säger Stephan Ray.
Text: Ulrika Vallgårda
————————-
HISTORIK
När järnvägen mellan Sverige och Finland byggdes 1915 fanns storslagna drömmar om ökad handel och kontakter med Ryssland via dåvarande storfurstendömet Finland.
Under första världskriget fick Haparanda järnvägsstation världspolitisk betydelse. Över gränsen passerade flyktingar, Röda Korset-personal och krigsfångar, liksom diplomater, politiker och kungligheter. Den 15 april 1917 for Vladimir Lenin över gränsen i Haparanda, på väg hem till Ryssland efter flera år i landsflykt.
När första världskriget tog slut upphörde den ryska närvaron i Finland och den strida ström av gods och passagerare som man hoppats på uteblev.
Källa: Länsstyrelsen i Norrbotten
