REPORTAGE. I januari flyttar den Örebro-baserade lastbilscentralen Närkefrakt in i sin nya terminaldel, som bland annat består av en högst efterlängtad kyl- och fryslagringsdel.
När Närkefrakt för fyra år sedan flyttade till sin befintliga anläggning i Pilängen i Örebro var det en nybyggd anläggning på 6 000 kvadratmeter med rum för både terminal och kontor. Ganska snart hade dock verksamheten vuxit ur lokalerna och därför är nu en tillbyggnad på ytterligare 6 600 kvadratmeter under uppförande.
Den nya tillbyggnaden ska, förutom kyl- och fryslagring, ge ytterligare möjligheter till mellanlagring och mindre lagringsuppdrag.
– Vi får tacka nej till en hel del sådana uppdrag idag. Från början var det tänkt att en tredjedel av vår befintliga anläggning skulle komma att användas till lagring, men den räcker idag i stort sett bara till för vår styckegodshantering, säger Närkefrakts vd Fredrik Öjdemark och tillägger att den nya kyl- och fryslagringsdelen är högst efterlängtad.
– Det är en jätteviktig satsning för oss. Vi hyr in oss i ett temporärt kyllager idag, men det här ger oss helt andra möjligheter.
Lång historia
Närkefrakt är en lastbilscentral som ägs av sina delägare. Verksamheten har en lång historia som börjar redan 1936, då åkerierna blev tvungna att ihop och samordna de transporter som fanns lokalt där man verkade eftersom myndigheterna ransonerat både gummi och bränsle. Det var dessutom svårt att få fram tillräckligt med foder för de transporter som gjordes med häst och vagn. Örebro Åkericentral bildades.
Några år senare tillkom en liknande verksamhet i Kumla, några mil söderut. 1996 slogs lastbilscentralerna ihop och förenades under namnet Närkefrakt. För fyra år sedan tillkom lastbilscentralen A.L.I. Frakt i Askersund genom ett förvärv och idag är alla verksamheterna samlade under ett och samma tak.
90 delägare
– Vi har idag drygt 90 delägare, ungefär hälften av dem är enbilsåkare och ett par är större med 30-40 fordon vardera. Sammanlagt har vi runt 350 fordon och vi hanterar egentligen allt inom transport förutom tank- och timmerbilar skulle man kunna säga, säger Fredrik Öjdemark, som varit vd för Närkefrakt i ungefär sex år efter att närmast dessförinnan arbetat inom tåglogistikbranschen.
Att leda en traditionell lastbilscentral i en tid av omställning är en stor utmaning. Fredrik Öjdemark är dock övertygad om den klassiska affärsmodellen, som hängt med under närmare 100 års tid, kommer att funka även i framtiden.
– Jag ser inte varför den inte skulle göra det. Tvärtom ser jag att vi ofta har fördel i en mindre organisation med mer personliga kontakter och snabbare beslutsvägar. Det är viktigt för kvalitet och vi har fått höga betyg från våra kunder på de områdena, säger Fredrik Öjdemark.
Ställer om till fossilfritt
Runt 100 av verksamhetens fordon används inom bygg- och anläggningssektorn och lika många inom fjärrtransporter och distribution. Målsättningen är att innan årsskiftet ha ställt om 50 av fordonen till fossilfri drift. Just nu är siffran 38.
– Till fossilfria räknar vi våra tre ellastbilar, ett tiotal gasdrivna och resterande kör på HVO100. Jag ser inga problem att nå årets mål. Vi har ett nytt avtal med en HVO-kund som rullar igång under hösten och några som vi vet är på gång, både när det gäller gas och HVO100, säger Fredrik Öjdemark och tillägger att år 2024 är målet 75 fossilfria fordon.
Redan i september kommer det att finns tre laddplatser i drift, men det är förberett för att i framtiden kunna ladda upp till 24 tunga fordon samtidigt. Solceller på totalt en halv megawatt täcker upp till tre fjärdedelar av terminalens energibehov i dagsläget.
Utmaningar
Fredrik Öjdemark ser utmaningar med att hitta fungerande affärsmodeller framåt som ska fungera för att ställa om branschen.
– Just nu är min uppfattning att inte tillräckligt många är beredda på att ta de extrakostnader som el eller gas innebär idag. Det blir heller inte lättare av att regeringen motarbetar omställningen genom att sänka reduktionsplikten och minska elbilsbonusarna. Jag är oroad över att branschen kommer tappa fart i omställningen, säger han och fortsätter:
– Vi kör faktiskt all distribution i länet på HVO100 på eget initiativ. De allra flesta har godkänt vårt HVO-tillägg men inte alla. Då får vi från Närkefrakts sida själva ta den merkostnaden som det blir att köra åt dessa kunder.
Tidigare har lastbilscentralerna främst konkurrerat på kvalitet och smarta transportupplägg. Teknik har varit ganska ointressant för kunderna – fram tills nu.
– Från att inte ha pratat teknik alls, vare sig med våra kunder eller delägare, krävs det nu att i varje affär diskutera teknikval och att vi har koll på vad lastbilstillverkarna kommer med de närmaste åren, hur prisutvecklingen för flytande biogas ser ut och så vidare för att vi ska kunna ge en prisbild som funkar under hela avtalets tid, säger han.
”Svår balansgång”
De första ellastbilarna har varit relativt enkla att få i arbete. Det har rört sig om fordon som kört på heltid åt en och samma kund. Därmed har det varit möjligt att kunna förhandla fram ett fungerande avtal för alla parter. När det kommer till distributionssidan och styckegodshantering är däremot utmaningen större.
– Om vi slår ut prishöjningen över allt styckegods får en del vara med och betala som kanske aldrig får se en ellastbil hos sig, trots att de är med och betalar. Det är en svår balansgång, menar Fredrik Öjdemark.
Närkefrakt håller just nu på att diskutera olika lösningar för att hålla tempo i omställningen. Enligt Fredrik är enda sättet att lyckas att våga höja priserna. Men hur och vem som ska betala för vad återstår att se.
– Delägarna är intresserade och vill men marknaden är inte riktigt där ännu. Jag ser tendenserna att många vill, men jag hade önskat mig mer av de stora transportköparna. Svårast tycker jag att det är med bygg och anläggning. Det är skillnad vad som sägs på koncernnivå och vad som händer ute i projekten där platschefen ska hålla sig till budgeten.
Miljardomsättning
Tillsammans omsätter Närkefrakt årligen runt en miljard. Det som genomsyrar verksamheten är att skapa möjligheter för delägarna att tjäna pengar. Närkefrakts egen ekonomi är underordnad det målet, menar Fredrik Öjdemark.
– Målet är att varje affär ska vara så lukrativ som möjligt för åkaren under året. Vi mäter oss främst i hur bra vi är på att belägga bilarna med pengarna och väldigt lite på hur ekonomin ser ut för Närkefrakt.
Vinsten som Närkefrakt gör återinvesteras antingen i terminalen eller delas ut till delägarna.
– Vi är väldigt noga med vilka kontrakt vi går in i och tackar nej till förfrågningar där vi inte ser att vi kan tjäna pengar. Vi har inget krav att öka omsättningen, däremot har vi ett mål att utöka delägarparken med tre procent om året. Till största delen är det befintliga delägare som köper fler fordon. Det är sällan vi tar in nya delägare. När vi gör det är oftast någon som tagit över en befintlig delägares verksamhet eller köpt loss bilar från en delägare som vi ser ett fortsatt behov av.
Lån för investeringar
Närkefrakt erbjuder också delägarna finansieringsmöjligheter genom att låna ut pengar till dem för investeringar i exempelvis nya fordon.
– Ibland kan de behöva göra snabba affärer och ibland kan det vara svårt att få med sig banken för en enskild åkare. Då kan vi som har hela bilden gå in och erbjuda delägaren att låna av oss istället, om vi bedömer att det är en affär vi tror på. Syftet är att ge alla samma möjligheter att tjäna pengar, oavsett om man är liten eller stor, säger Fredrik Öjdemark.
Att matcha tillgång och efterfrågan på transporter är inga problem med dagens kapacitet i verksamheten. Det största hotet för framtiden är bristen på duktiga chaufförer.
– Det kan jag känna hämmar oss lite. Om de inte får tag i folk blir det att de drar ner på sina verksamheter istället. Det är en central fråga som vi jobbar med tillsammans med bland annat Sveriges Åkeriföretag.
————————————————————————————————————————————–
FAKTA OM NÄRKEFRAKT
Vad: Lastbilscentral ägd av sina cirka 90 delägare.
Verksamhet: Säljer transporter åt sina medlemsåkerier, vars fordonsflotta består av ca 370 enheter.
Säte: Örebro
Omsättning: 986 MSEK (2022)
Antal anställda: ca 65
