DEBATT. Med vägavgifter för tung trafik enligt tysk modell kan omställningen till mer hållbara transporter påskyndas och chaufförsyrket bli mer attraktivt — det skriver Thomas Lindström, tidigare speditör under drygt 40 år.
Som så många gånger i vår moderna historia står vi inför avgörande teknikskiften. Stora grupper är övertygade om att vi genom att använda fossila bränslen för till exempel transporter och uppvärmning bidrar till den globala uppvärmningen och de konsekvenser det kan komma att medföra.
Låt oss fundera lite över hur Sverige skiljer sig från andra länder och hur till exempel elektrifiering kan påverka.
I Sverige har vi historiskt sett haft billiga vägtransporter, mycket beroende på att åkeriverksamheten inte åtnjutit något högre anseende. Ofta är det små aktörer i branschen som letts av entreprenörer som älskar lastbilar, är väldigt lösningsorienterade och serviceinriktade.
Det har gjort branschen väldigt konkurrensutsatt och utländska aktörer som sedan EU-inträdet i mitten av 90-talet bedriver omfattande laglig och ibland olaglig cabotageverksamhet i Sverige bidrar till ännu billigare men, många gånger, mindre hållbara transporter för både miljö och människor.
Många osäkerhetsfaktorer
Nu vill många aktörer att landets åkare ska ställa om till mer hållbara transporter. Gott så men en ellastbil kan kosta tre gånger mer och osäkerheten har varit och är stor beträffande finansieringen, andrahandsvärde, laddinfrastruktur samt marknadens vilja att betala för dyrare men renare transporter.
Tänk om du hade 4,5 miljoner kronor som du ville investera. Skulle du då köpa en lastbil (dragbil utan släp) som du får använda fem dagar i veckan cirka 9 timmar om dagen och sedan ha den parkerad?
Det är arbetstidsregler som styr hur mycket en chaufför får arbeta. Åkeriernas högsta kostnader är löner, bränsle och finansiering. Det är omöjligt att få ekvationen att anställa en till chaufför att gå ihop.
Två chaufförer i samma lastbil? Ja, men samma här: 20 timmar per dag i fem dagar per vecka. Vem vill sova och dela hytt med varandra under lång tid? Veckovila ska dessutom ske i hemmet, annars på hotell.
Skrotningspremier till åkerier?
Här kan man flika in att nuvarande och tidigare regeringar, försedda med morötter, försökt få bilister att byta till elbilar genom kontanta ersättningar eller skrotningspremier. Det har varit mer eller mindre lyckat.
Varför inte erbjuda åkerierna skrotningspremie? Har fordonet varit registrerat i Sverige i fem år och du köper en ny tung lastbil — el eller vätgas — tillverkad i EU så utgår en rejäl premie.
Fördelar gällande skrotningspremie: omställningen går snabbare, åkare som köpt fordon som skrivs av på åtta år slipper den ekonomiska bördan samt äldre fordon som annars skulle exporteras till Afrika eller Sydamerika skrotas. Europeiska tillverkare får mer fart under hjulen. Totalt sett både en ekonomisk vinst och en miljövinst.
Stor chaufförsbrist
Nu fortsätter vi. Bristen på chaufförer i Sverige och de flesta västländer är enorm. Få vill vara borta från nära och kära, tillbringa 14 timmar per dag, under hundratals dagar per år, på (många gånger) anskrämliga rastplatser. Detta gäller även om svenska löner och traktamenten är förhållandevis goda.
Det finns en åtgärd som skulle kunna bidra till lösningen, en av många: inför vägavgifter enligt tysk modell — så kallad maut.
Mauten är kilometerbaserad och ju renare fordon desto billigare avgift.
Idag betalar utländska åkerier en spottstyver jämfört med vad svenska dito betalar i jämförbara länder.
Även bilister — som i Norge — borde betala då de använder våra vägar.
Mindre utsläpp, mindre fusk
Mauten är digital och ger följande fördelar:
– mindre utsläpp då renare fordon betalar mindre per kilometer;
– mindre fusk då det är lätt att kolla att man betalar avgifterna;
– mindre fusk med cabotage då du enkelt kan följa när fordonet anlände, var man varit (lossat, lastat) samt när man lämnade landet igen;
– bättre villkor för chaufförer från alla länder då man inte kan fuska på samma sätt genom ökad digitalisering.
När vägavgifterna införs avskaffas fordonsskatten.
Vägavgifterna (ej skatt) ska användas till fler och bättre rastplatser, vägar och vägunderhåll samt utbyggd laddinfrastruktur.
Samtidigt bör man (åtminstone tillfälligt) sänka arbetsgivaravgiften rejält för chaufförsyrken samt bidra med gratis utbildning i form av YKB och ADR för chaufförer. Fundera även på att subventionera körkortsutbildningen för tung trafik.
Det här är en del av lösningen på flera komplexa frågor.
Thomas Lindström,
tidigare speditör under drygt 40 år
Reds anm: Ordet ”maut” är medeltidstyska och betyder tull eller vägavgift. Maut gäller för fordon som har mellan 3,5 och 7,5 ton totalvikt och används i kommersiell verksamhet samt samtliga lastbilar och bussar som har över 7,5 ton totalvikt. Vägavgiften avser motorvägar och större landsvägar.
