Transportstyrelsen har presenterat sitt förslag hur EU:s regler för så kallade inre vattenvägar ska tillämpas i Sverige. Syftet är att öppna för pråmtrafik på sjöar och vattenleder. Men remisstiden på förslaget är kort, branschen har fått en knapp månad för att kommentera förslaget med 400 sidor tung teknisk text.
Godstransporter på pråm kan avlasta svenska vägar och järnvägar på samma sätt som idag sker på kontinenten. I länder som Tyskland, Holland och Frankrike är kanaltrafik ett viktigt transportsätt.
Det är bakgrunden till varför Transportstyrelsen nu arbetat fram ett förslag till hur EU:s direktiv för inre vattenvägar ska tillämpas här i landet. Remisstiden är kort, senast 14 april vill Transportstyrelsen ha tillbaka kommentarer på förslaget. Under arbetet med förslaget har Transportstyrelsen dock hållit två seminarier hållits, där branschen kommit med synpunkter.
– Den korta remisstiden gör att vi bara hinner med ett utlåtande av tjänstemännen. Vi får inte med den politiska sidan av saken. Det säger Dirk Harmsen, processledare på Vänersamarbetet, en samarbetsorganisation drivs av Västra Götalandsregionen och Värmlandsregionen. Dirk Harmsen väntar med att kommentera utredningen till att organisationens officiella svar är klart.
Men han säger att han vill att något rederi så snart som möjligt ska få möjlighet att komma igång med pilottrafik på Vänern och Göta älv, med samma slags pråmar som används i Tyskland och Holland.
– På kontinenten har jag sett sådana pråmar som kan ta uppemot 150 containrar, med tre mans besättning.
– Vårt svar kommer att utgå helt och hållet från det perspektivet, om vi kan göra prov med pråmtrafik eller inte.
Pråmtrafiken kan bli konkurrenskraftig, bland annat för att man kan använda en mindre besättning än på ett konventionellt fartyg som bemannas medmin st sex till åtta personer. Detta på grund att pråmarna är avsedda för farvatten med låga våghöjder och alltid befinner sig nära land.
Något som kan stjälpa ett sådant projekt är att de svenska särreglerna innebär så omfattande kompletteringar av pråmarna för att de ska få gå på svenska vatten. Branschföreträdare menar att hårt ställda nationella särregler skulle göra den här typen av trafik helt ointressant för svensk del.
Andra nyckelfrågor är hur de svenska farvattnen kommer att delas in i zoner med hänsyn till våghöjden, och vilka regler som ska gälla om man vill passera en zon som pråmen inte är klassad för, när vädret är bra.
Mats Udikas
