Planer för nya EU-regler om bland annat cabotage och chaufförers arbetsvillkor har kommit ett steg närmare verkligheten, genom en överenskommelse mellan EU:s transportministrar. I Sverige reagerar såväl åkare och förare som politiker positivt.
”Den svenska linjen i frågor om utstationering, ökad kontroll och reglering av kombinerade transporter har fått gehör. Besluten är i stora delar helt i linje med Sveriges Åkeriföretags ståndpunkter”, skriver branschförbundet i en kommentar till ministerrådets överenskommelse natten till tisdagen den 4 december.
Även på den fackliga sidan, hos Transportarbetareförbundet, är tonen överlag positiv:
– Många av de transportupplägg som idag förekommer i Sverige och som vi ser som fusk eller åtminstone gråzon blir med det nya förslaget olagliga. Det går till exempel inte att åka över gränsen till Norge för att starta en ny cabotageperiod, det blir en karens på fem dagar innan man kan komma tillbaka, noterar förbundets ordförande Tommy Wreeth.
Han är dock besviken på vad han ser som avkall på villkoren för chaufförers vila:
– Här ser vi tydliga eftergifter till nationer i Östeuropa där många arbetstillfällen hänger på att jobba i länder som Sverige, säger Tommy Wreeth, och framhåller att det också krävs kraftigt skärpt kontroll av efterlevnaden.
Lastbilar från andra EU-länder, som kommit till Sverige med en internationell transport, skulle med de nya reglerna få köra högst tre cabotagetransporter under sju dagar i Sverige, och sedan stanna utomlands i fem. Reglerna för utstationering vidgas och skärps, nya färdskrivare ska installeras till 2024, och veckovila ska inte få tas i fordonet. Undantaget för så kallade kombinerade transporter, vilket möjliggjort att lågt avlönade chaufförer kunnat köra i Sverige i utlandsregistrerade bilar, tas bort.
Den som vill få detaljerad inblick i processen har möjligen hjälp av regeringskansliets fakta-PM om förslaget, i och för sig från när det var färskt från EU-kommissionen förra året.
Som så ofta i EU-sammanhang är den senaste överenskommelsen ett enskilt, men viktigt, steg längs en lång väg mot nya gällande regler. Efter ett lagförslag från EU-kommissionens tjänstemän förra året, gick frågan vidare dels till medlemsländernas transportministrar, dels till EU-parlamentet. Ministrarna är nu överens sinsemellan om hur de vill anpassa förslaget – något som inte var självklart inför mötet. EU-parlamentet, å sin sida, kunde inte enas när frågan var uppe till omröstning i plenum i somras – trots att partierna nått överenskommelse i transportutskottet. Processen kan därför inte nå nästa steg, den förhandling mellan ministerrådet och parlamentet som ska ge en slutlig överenskommelse. När parlamentet skickade tillbaka förslaget till utskottet i somras spekulerades det i att det skulle kunna ta flera år att komma vidare, men det är nu tänkbart att ministerrådets beslut kan innebära press på parlamentarikerna att uppvisa framsteg inför EU-parlamentsvalet i maj.
Alexander Kristofersson
