Startskottet har gått för det stora muddringsprojektet i Luleå hamn. När allt är klart ska hamnen kunna ta emot större och mer djupgående fartyg.
Det blåser runt tio meter i sekunden och ett par meter höga vågor tornar upp sig när transportbåten som tar oss ut i skärgården en dag i mitten av augusti når målet – muddringsområdet invid Rödkallen.
– Om det fortsätter så här måste muddringen avbrytas och vi får vänta in bättre väder, säger Max Bjurström, övergripande projektledare från Sjöfartsverket.
Fördjupa och bredda
Projekt Malmporten består av muddringsåtgärder i framförallt Luleås farleder och hamnområde. Syftet är att fördjupa och bredda farlederna in till Luleå Hamn för att effektivisera sjötransporterna. När muddringen är klar ska man kunna gå in med betydligt större, tyngre lastade, längre och mer djupgående fartyg än idag.
Djupet ska ökas från 11,60 till 16,85 meter i sommarleden, något mindre i vinterleden.
I projektet skapas också en ny djuphamn med ny infrastruktur plus helt nya landytor för lagring och hantering av gods till och från hamnen i Luleå.
Magnor, Simson och Gateway heter mudderverken som bereder väg för de upp till 330 meter långa och 15 meter djupgående fartyg som ska ta sig in till Luleå hamn om sisådär fem år när muddringsprojekt Malmporten är genomfört.
Grävmaskin på pråm
De två förstnämnda tillhör kategorin traditionella grävmudderverk.
– Det är en hydrauliskt styrd grävmaskin som sitter fast på en pråm och körs av en chaufför. Med skopan gräver den upp material från sjöbotten och lägger det i en annan pråm, förklarar Max Bjurström.
När pråmen är fylld åker den i väg och återtippar materialet på ett bestämt område som mark- och miljödomstolen har godkänt.
Magnor kan ta upp till 42 kubikmeter i en skopa och gräva ner till 24 meter. I projektet Malmporten ska man gräva ner till knappt 17 meter. Idag är djupet bara 11,5 meter.
Löst material sugs upp
Gateway å sin sida är ett så kallat sugmudderverk.
– Enkelt kan man säga att det är en dammsugare på en båt, säger Max Bjurström.
Genom ett rör sugs löst material upp från botten och landar i ett lastutrymme ombord.
– Den här typen av fartyg kommer vi att använda nästkommande säsonger också, bland annat för att muddra upp de två miljoner kubikmeter sand som ska användas till landutfyllnaden i det nya hamnområdet. Vi kommer att suga upp sanden från botten och gå in till landområdet och pumpa ur den för att skapa landytan, berättar han.
Gemensamt projekt
Det är Sjöfartsverket och Luleå hamn som håller i muddringen gemensamt, men hamnen har fokus på de hamnnära åtgärderna och den drygt en kilometer långa kajen som ska byggas. Innanför kajen ska ett 75 kvadratmeter stort landområde skapas av muddringsmassorna.
Två nederländska mudderentreprenörer har slagit sig ihop i bolaget Malmporten Dredging Contractors för att utföra årets förberedande entreprenad. Denna etapp hanterar ungefär fem procent av den totala volymen – det vill säga 1,5 miljon av de totalt 21 miljoner kubikmeter bottensediment som ska muddras upp.
Rens Simpelaar från Nederländerna är platschef i Luleå. Han kände sig väl mottagen när han kom hit.
– Det var väldigt soligt och alla var vänliga, så man kände sig väldigt välkommen, berättar han leende.
Utmanande uppdrag
Han tycker att muddringen är viktig både för Sverige och Europa inför framtiden. Men själva uppdraget är utmanande, det sticker han inte under stol med.
– Det är ett stort team som jobbar och det var stressigt i början för vi ville göra ett bra intryck på kunderna. Vi fick dessutom kontraktet ganska sent och vill göra klart jobbet innan isen lägger sig i oktober. Men vi har fått bra support från hamnen och alla andra aktörer som vi samarbetat med.
I nuläget jobbar 165 personer av olika nationaliteter med muddringen. Personalen bor på hotell, campingar, i stugor eller hyrda lägenheter. Arbetet pågår dygnet runt så de jobbar i skift och transportbåtar skjutsar ut dem till de fartyg de ska vara på.
Inte förrän i januari är det klart vem som vinner nästa upphandling, men Nederländerna — där man är van vid att bygga barriärer för att skydda sig mot översvämningar invid havet — är tveklöst stora på muddermarknaden.
– Vi har växt upp med det, så jag tror vi har det i generna, säger Rens Simpelaar.
Berg ska sprängas
Nästa år när muddringen fortsätter kommer de även att börja spränga berg från sjöbotten.
– Då tar man ut en annan typ av pråmar med borriggar som borrar upp hål i sjöbotten där man för in sprängämnen, berättar Max Bjurström.
En stor del av berget som sprängs bort kommer sedan att krossas och bli en viktig beståndsdel i den nya kajen så att den står emot vinterns isar.
Ytterligare två mindre mudderverk arbetar just nu inne i hamnområdet. Totalt är det 24 olika fartyg, alltifrån de största mudderverken till pråmar, transportbåtar, mätfartyg och sjömätningsfartyg som är i farten.
– Nästa år räknar vi med dubbelt så många, säger Max Bjurström.
Fisken skräms bort
Före, under och efter muddringen följs sjölivet på botten noggrant.
– Tidigare erfarenheter visar att djurlivet snabbt kommer tillbaka igen. Vid sprängning skjuter vi först varningsskott så att vi skrämmer bort fisken innan vi spränger bort berget.
De kommer också ta prover på botten för att hitta och kunna ta hand om miljöfarliga ämnen, exempelvis avskrap av fartygsfärg.
– På det sättet kommer vi att få ett renare vatten efteråt.
Arbetet på ett muddringsverk är mer riskfyllt än på ett vanligt fartyg.
– Det är mer utsatt eftersom man jobbar mer ute på däck, och det har skett olyckor historiskt vid muddring. Men vi räknar med att entreprenören tar sitt ansvar för att säkra arbetsmiljön och vi följer upp det även från vår sida för att säkerställa att ingen kommer till skada.
Att sitta och köra ett mudderverk tar mycket på krafterna berättar han.
– Det går att köra upp till sex timmar om det är bra väder, men om det är som idag byter de redan efter en timme
för att kunna hålla uppe koncentrationen.
Tio nya fyrar
När den nya farleden är klar kommer 92 nya bojar att sättas ut för att markera den och dessutom ska ett tiotal nya fyrar byggas för att öka sjösäkerheten i mörker.
Max Bjurström trivs med sina arbetsuppgifter på Nordens för närvarande största muddringsprojekt.
– I den här stora skalan har vi inte jobbat tidigare i Sverige och det är jättekul att vara en del av det, säger han.
Landhöjningen och återsedimenteringen kommer på sikt att göra sitt, men effekten av muddringen väntas bestå i mellan 40 och 60 år, förutspår han.
Text: Ulrika Vallgårda
———————————-
FAKTA MALMPORTEN
– Projekt Malmporten består av muddringsåtgärder i framförallt Luleås farleder och hamnområde.
– Syftet är att fördjupa och bredda farlederna in till Luleå hamn för att kunna ta in betydligt större, tyngre lastade, längre och mer djupgående fartyg än idag.
– Djupet ska ökas från 11,60 till 16,85 meter i sommarleden, något mindre i vinterleden. Det innebär att man ska kunna ta emot fartyg med ett maximalt djupgående på 15,0 meter under sommartid och 13,5 meter under vintertid.
– I projektet skapas också en ny djuphamn med ny infrastruktur samt helt nya landytor för lagring och hantering av gods till och från hamnen i Luleå.
– Sjöfartsverket ansvarar för all muddring i hamnen och farlederna. De uppdaterar även farledsmärkningen.
– Hamnbolaget Luleå Hamn ansvarar för att bygga den nya djuphamnen.
– Totalt kommer kring 21 miljoner kubikmeter muddermassor att hanteras i projektet.
– Projekt väntas totalt kosta cirka 5 miljarder kronor.
– Projekt Malmporten har pågått sedan 2013. Initiativet togs av aktörer från basindustrin som framförde önskemål om djupare farleder för att kunna ta emot större fartyg.
– 2029 beräknas projektet gå i mål och den nya djuphamnen vara i drift.
