Regeringen skjuter fram införandet av det europeiska trafikstyrningssystemet ERTMS på vissa järnvägssträckor. På det sättet får man ökat utrymme för andra väg- och järnvägssatsningar i infrastrukturplanen för åren 2018-2029.
Den nationella planen för infrastrukturen under de kommande tolv åren omfattar totalt mer än 700 miljarder.
– Nu gör vi den största järnvägssatsningen någonsin, hävdade infrastrukturminister Tomas Eneroth (s) när han presenterade planen tillsammans med klimatminister Isabella Lövin (mp).
Ramen för infrastruktursatsningarna under perioden är totalt 622,5 miljarder kronor. Ytterligare 90 miljarder tillkommer genom trängselskatt, banavgifter och medfinansieringar.
Infrastrukturplanen baseras på Trafikverkets underlag som regeringen modifierat och nu godkänner. Det träder ikraft omedelbart utan att riksdagen ska godkänna.
Några av de största satsningarna som finns med i infrastrukturplanen är:
• Starten på utbyggnaden av Norrbotniabanan,
• Upprustning av Sydostlänken frän Älmhult och Blekinge
• Utökning av dubbelspårsutbyggnaden på Ostkustbanan mellan Gävle och Kringlan
• Ökad satsning på åtgärder för långa godståg,
• Fördjupning av farleden in till Göteborgs hamn,
• Förbättringar av slussarna i Trollhättan, i Södertälje och farleden i Mälaren.
Däremot kommer regeringen att skjuta fram satsningen på det europeiska trafikstyrningssystemet ERTMS. Det kommer att ske ”på vissa sträckor” sa Tomas Eneroth under presskonferensen när infrastrukturplanen presenterades.
Bland annat genom att skjuta fram ERTMS-satsningar får regeringen utrymme för satsningar som inte fanns med i Trafikverkets underlag. Det gäller till exempel 1,7 miljarder extra för dubbelspårsutbyggnaden på Ostkustbanan. Att konvertera hela det svenska järnvägssystemet till ERTMS uppges kosta flera tiotal miljarder kronor enligt uppskattningar från industrin.
Beslutet att skjuta upp delar av ERTMS-utbyggnaden välkomnas av Näringslivets Transportråd.
– Det är viktigt att ERTMS införs på ett sätt som är tidsmässigt harmoniserat med övriga Europa och som minimerar störningar, säger Guy Ehrling på Transportrådet. Han understryker också att kvaliteten på systemet måste vara säkerställd.
Transportrådet är också positivt till anslaget på totalt 1,2 miljarder under tolv år för den så kallade näringslivspotten. Dock önskar Transportrådet att potten räknas upp till 150 miljoner per år, istället för 100 miljoner per år som nu. Det är infrastruktursatsningar som ska kunna göras på kort varsel när det dyker upp behov.
I sin kommentar till infrastrukturplanen lyfter Transportrådet fram att de tre centrala godsstråken Hallsberg-Mjölby, Bergslagsbanan/Väster om Vänern och Hamnbanan riskerar att inte färdigställas under den kommande planeringsperioden. Bland annat har flera etapper av utbyggnaden av dubbelspår Hallsberg-Mjörby skjutits fram
– Det är inte framåtsyftande att riskera att år 2029 behöva diskutera slutförandet av stråk för godstransporter som aktualiserades redan under 1990-talet menar Transportrådet.
Mats Udikas
Nationella planen för infrastrukturen 2018-2029
Drift och underhåll av statliga järnvägar | 125 mdr kr |
Drift och underhåll av statliga vägar | 164 mdr kr |
Större infrastrukturinvesteringar | 193,2 mdr kr |
Trimnings- och miljöåtgärder | 35,4 mdr kr |
Övrig utveckling av transportsystemet | 104,9 mdr kr |
Totalt |
622,5 mdr kr |
+ Trängselskatt, banavgifter, medfinansiering |
90,0 mdr kr |