Vid årsskiftet gick 15 procent av alla flygfrakter från Sverige med elektronisk flygfraktsedel (e-AWB). Användningen av elektronisk fraktsedel har ökat snabbt, men Sverige lyckades ändå inte nå IATAs mål för 2014 som var 22 procent.
Premiären för papperslösa fraktsedlar (e-AWB) i de nordiska länderna skedde i augusti 2014. Fördelarna med att ersätta den omfattande fraktdokumentationen på papper med elektronisk dokumentation är att det höjer effektivitet och säkerhet för flygfrakten. Samtidigt kan tiden som godset befinner sig på marken minska. Den internationella trafikflygorganisationen IATA driver införandet av en gemensam världsomspännande standard för flygfraktsedlar. –
Införandet har gått väldigt bra i Finland och Danmark som idag använder e-AWB till 25 procent, respektive 23 procent, säger Alexander Kohnen som är Lufthansa Cargos Nordenchef. Han har dessutom uppdraget att leda införandet av e-AWB i landet. Kohnen var ordförande för konferensen Nordic Air Cargo som arrangerades i slutet på januari.
– Sverige ligger lite efter, svenskar har en kultur av att diskutera och förankra beslut som kan ta tid.
Men Alexander Kohnen säger att han har goda förhoppningar att Sverige ska kunna nå 2015 års mål för andel sändningar med papperslös dokumentation som är 44 procent.
– Så fort man kan få iväg en enda sändning med e-AWB, så har man kapacitet att få iväg alla andra.
Norge ligger på sista plats i Norden när det gäller att använda elektronisk flygfraktsedel. Sju procent av sändningarna gick med e-AWB.
– Några orsaker är att landet har många mindre speditörer och många flygplatser. Ett enda godsslag dominerar, det är fisk. Det kan göra att motivationen att går över till e-AWB kan vara lite lägre.
I den norska flygfraktbranschen ska det därför ske en nylansering av e-AWB under året. Men det är inget som kommer att behövas i Sverige, säger Alexander Kohnen. Nu står också de tre baltiska länderna på tur för att börja använda den elektroniska fraktsedeln.
Mats Udikas
