Forskare på Chalmers ser positivt på vätgasdrift för kommersiell flygtrafik.
Nya studier från Chalmers tekniska högskola visar att nästan alla flygresor inom 120 mils radie kan göras med vätgasdrivet flyg år 2045.
– Vill det sig väl så kan det gå fort nu. Redan 2028 kan de första kommersiella vätgasflygen i Sverige vara i luften, kommenterar Tomas Grönstedt, professor vid Chalmers och föreståndare för kompetenscentrumet TechForH2 på Chalmers.
Som tidigare är känt är det i nuläget främst på korta och medellånga flygdistanser som vätgas väntas bli aktuellt.
Enligt studier från Chalmers skulle vätgasdrivet flyg kunna möta behoven för 97 procent av alla inomnordiska flygsträckor och 58 procent av den nordiska passagerarvolymen år 2045.
För längre flygsträckor räknar branschen med att kunna fortsätta använda samma typ av motorer som i dagens flygplan, vilket innebär att bränslesystemet måste anpassas för att kunna hantera kylan hos flytande vätgas. För att ta sig an den utmaningen har forskare på Chalmers under flera år arbetat med att utveckla en helt ny typ av värmeväxlare.
På ett nyligen anordnat seminarium vittnade flera kommersiella bolag om stora satsningar på vätgasflyg under de kommande åren. Enligt forskarna från Chalmers ligger tekniken väl framme. Utmaningarna ligger snarare i de stora investeringar som krävs, och i att få fram infrastruktur, affärsmodeller och partnerskap för att kunna producera, transportera och lagra vätgasen så att övergången blir möjlig.
– Det finns branschförväntningar om att 30–40 procent av det globala flyget ska drivas med vätgas till år 2050. Sannolikt kommer vi under ett antal år framöver att behöva en mix av flyg som går på el, mindre miljöbelastande e-jetbränsle och vätgas, kommenterar Tomas Grönstedt.
