Den nya regeringens budget blir ett hårt slag mot yrkeshögskolan — det skriver Tågföretagen, Byggföretagen och Utbildningsföretagen.
Sverige behöver personer som bygger och underhåller järnväg, kör tåg och reparerar signalsystem och fordon. Yrkeshögskolan är den kanske viktigaste utbildningsvägen för dessa yrkesgrupper. Det handlar om eftergymnasiala yrkesutbildningar som i nio fall av tio leder till jobb.
Men den nya regeringens statsbudget blir ett hårt slag mot yrkeshögskolan. Vi kommer att se nedskärningar. Populära och på många sätt samhällskritiska yrkesutbildningar kan tvingas att stänga.
2023 riskerar att bli ett mörkt år. Antalet nya utbildningar som startar väntas bli rekordlågt. Bara en ansökning av fem att bedriva yrkeshögskoleutbildning kommer att kunna beviljas. De nya platserna minskar till 11 000, ned från 14 000 för bara något år sedan.
Många som har planerat att växla karriär och ställa om i livet måste därför tänka om. Det saknas redan platser för alla som har sökt kurser eller program. Det finns dubbelt så många sökande som platser. Konkurrensen blir stenhård nästa år, inte minst när möjligheten finns att studera med omställningsstudiestöd.
Nu bromsar ekonomin in. Kriget i Ukraina, inflationen och energikrisen får finansministern att förutspå negativ tillväxt och ökad arbetslöshet nästa år.
I tuffa tider ska man inte skära ned på utbildning. Vi vet från tidigare kriser att fler vill ställa om och hitta nya möjligheter i lågkonjunktur. Då måste samhället möta behoven med bra yrkesutbildningar – både för de som ska in i nya branscher och de som behöver kompetensutveckla sig inom sitt område.
Tyvärr kommer regeringen att vara bakbunden om och när den väljer att höja anslagen igen. Visst går det att bevilja nya platser till befintliga utbildningar, men ledtiderna för att starta nya är långa. Det krävs hundratals arbetstimmar för att sätta ihop ledningsgrupper, hitta representanter för arbetslivet och skapa praktikplatser. Färre nya utbildningar 2023 leder därför till färre utbildningar 2024 och 2025.
En yrkeshögskoleutbildning speglar företagens behov av kompetens eftersom endast utbildningar där arbetslivet har bevisat sina behov får starta. När man skär ned kapar man därmed medvetet näringslivets möjligheter till ny kompetens och tillväxt.
När näringslivet ska rekrytera står personer med yrkeshögskolekompetens högst på önskelistan. Utan lokförare, signaltekniker och anläggningsbyggare stannar Sverige bokstavligen. Och det är just den typen av utbildningar som ligger i farozonen när pengarna saknas.
”Yrkeshögskoleutbildningen förstärks med fokus på kvalitet”, sade statsminister Ulf Kristersson i regeringsförklaringen. Men det vi ser nu är en försvagning där kvaliteten får stå tillbaka.
Linda Ekholm, Tågföretagen
Elin Kebert, Byggföretagen
Fredric Skälstad, Utbildningsföretagen