Långsiktighet är avgörande för att vi och våra samarbetsåkerier ska våga ta besluten som krävs för att ställa om till fossilfrihet — det skriver företrädare för DB Schenker.
Det är inte bara lätt att vara efterklok – det kan bli väldigt dyrt också. Fråga EU-kommissionen. För deras brist på fördjupad granskning i samband med beslutet att göra svensk biogas skattefri till 2030 kan kosta miljarder. Men det är inte kommissionen som får betala notan.
Transporter är livsviktiga för att samhället ska fungera. Mat- och medicinleveranser kan aldrig stanna av. Och du skulle nog bli rätt irriterad om det du beställt på nätet slutade dyka upp i brevlådan, paketboxen eller hos ombudet.
Samtidigt har vi och våra samarbetsåkerier ett enormt ansvar att minska utsläppen. Och vi satsar redan stort på att ställa om till el och andra förnybara bränslen. Men att investera i gröna drivmedel kräver mod. Det handlar trots allt om investeringar förenade med ett stort risktagande.
Ta biogas till exempel. År 2020 klubbade EU-kommissionen igenom Sveriges statsstödsansökan om skattebefrielse för biogas och biogasol fram till 2030. Åkerierna jublade. Det här gav en trygghet på tio år – en siffra åkerierna har räknat på och investerat utifrån.
Men samma år överklagades beslutet. Och i december 2022 kom Tribunalens dom: Beslutet ogiltigförklarades och revs upp. Varför?
Det var för dåligt underbyggt.
Så när beslutet nu ändras, förändras även spelreglerna och en stor osäkerhet sprids kring beslut som är direkt avgörande för att Sverige snabbt ska ställa om.
Samtidigt får det oerhört kostsamma konsekvenser eftersom det i princip över en natt blev tio kronor dyrare per mil att köra på biogas. I praktiken betyder det en kostnad på upp till 200 000 kronor extra per lastbil och år.
Det ökade milpriset är ett faktum. Men det stannar inte där. Hotet om huruvida Skatteverket ska kräva tillbaka skatten retroaktivt hänger som mörka moln över transportföretagens huvuden.
Det handlar om 700 företag som sedan 2021 beviljats avdrag eller återbetalning på 1,5 miljarder kronor årligen. Alltså totalt 3 miljarder kronor.
Domen överklagades varken av den svenska regeringen eller EU-kommissionen. Däremot förbereder kommissionen en fördjupad granskningen, vilket är positivt. Vi kan bara hoppas att Skatteverket avvaktar med sin prövning tills granskningen är klar.
För vi är beredda att agera här och nu. Men vi måste få rätt förutsättningar att göra det. Och politikerna måste hitta nya arbetssätt för att snabba på besluten. För vi och planeten har varken tid eller råd att tampas mot byråkratiska väderkvarnar.
Hanna Melander,
Hållbarhetsansvarig på DB Schenker Norden
