”Ge besked till företagen om elstödet före årsskiftet så att det kan bokföras som en upplupen intäkt” — det skriver Mathias Rebane, näringspolitisk talesperson hos Företagarförbundet.
Julen står för dörren, men många får vänta med julfirandet till i februari då de utlovade elprisstödet till hushållen skjutits upp. För företagen, som också lovades stöd innan 1 november, är det i skrivande stund ovisst när stödet kommer till dem. För många av företagen är det lika ovisst om de kommer att klara sig till dess. Många små företag är verkliga förlorare när elpriset vissa månader tiodubblats. Andra förlorare är såklart hushåll som via ockerpriser skinnats på månadslön efter månadslön. Men vilka är vinnarna?
Hushållen är förlorarna
Vanliga svenska hushåll som inte tecknat långa elavtal är de stora förlorarna när elproducenter nu tar ockerpriser på el, en basvara som ingen kan välja bort, I en fungerande marknad skyddar konkurrensen mot detta. Men de elpriser som vi upplever nu i Sverige kommer inte från en väl fungerande marknad. Hushållen håller på att skinnas på allt de har och är de stora förlorarna i denna elpriskris.
De minsta företagen är likaså förlorare
För snart ett år sedan, den 12 januari, presenterade dåvarande finansminister Mikael Damberg ett stöd på upp till 6000 kronor i kompensation för höga elpriser under november. Stödet kostade statskassan 6 miljarder och skulle landa hos ca 1,8 miljoner drabbade hushåll. Företagen som drabbats på samma sätt fick inget. De var förlorarna då. Sex månader senare lovade Damberg ytterligare ett stöd. Denna gång väl tilltaget och skulle även kompensera företagen för deras höga kostnader. Rättvist eftersom företagen har varit med och betalt ockerpriserna på el.
Men vår nya näringsminister Ebba Busch som samtidigt är energiminister sköt upp stödet till företagen på obestämd framtid. Företag vet nu inte om det kommer att få stöd och framför allt inte när. När pengarna inte räcker till löner och räkningar blir anställda av med sina jobb och företag stängs igen. Regerings och myndigheters senfärdighet i denna kris gör även företagen till förlorare.
Vilka är vinnarna?
Där det finns förlorare finns det vinnare. Tack vare marginalprissättning sätts dagligen elpriset långt över produktionskostnaden för de flesta producenter. Vind, vatten, kärnkraft kostar de flesta dagar i december bara en bråkdel av vad hushåll och företag får betala. Det beror på att den relativt lilla andelen el vi tvingas importera för att klara exporten av el i södra Sverige kostar extremt mycket mer än vår inhemska el. Alltså får många av våra elproducenter avsevärt mycket mer betalt för sin el än de krävt och behöver. De är vinnare!
Dessutom är staten vinnare i och med att ett högre elpris genererar högre moms, under 2022 omkring 40 miljarder mer i momsintäkter än vad som budgeterats! Staten är vinnare! Svenska kraftnät som enligt deras sajt fått in en kapacitetsavgifter till följd av ökad överföring i stamnätet med 97,4 miljarder kronor. (Det är från dessa pengar som de 55 miljarder energiministern lovat ut i stöd kommer). ”Kapacitetsavgifter hanteras som en skuld till marknadens aktörer” enligt Svenska kraftnät (SVK). Så det är logiskt att dessa betalas tillbaka till medborgarna. Dock planerar SVK inte att utbetala alla de 55 miljarderna utan avsevärt mycket mindre efter att Energimarknadsinspektionen gett besked om att företag med en förbrukning över 3 milj kWh i en uttagspunkt och avtalat elpris ej skall erhålla stöd. Uppskattningsvis kommer 15 miljarder att räknas bort. Återstår alltså ca 40 miljarder i stöd. Om ”kapacitetsavgifterna skall hanteras som en skuld till marknadens aktörer” så innebär det att elproducenter eller elhandelsbolagen kommer att få resterande miljarder. De är vinnare!
Ockerpriser
Det som skett är att de rika har på grund av ett systemfel tagit från de fattiga och flyttat stora summor från varje svenskt hushåll och företag till sina egna numera överfulla kassakistor. I bank och finansvärlden är det olagligt med ockerränta, men vad beträffar elpriser så har ocker blivit en konsekvens av systemfelet som vi förväntas acceptera? Prissättningen måste åtgärdas och flödet av pengar från de fattiga till de rika måste stoppas snarast.
Låt historien om Robin Hood bli verklighet denna julafton – inte bara i Kalle Ankas jul
Eftersom stödet är ett retroaktivt stöd för de höga kostnader som drabbat hushållen och företagen i Elprisområde 3 och 4 under det gångna året bör självklart återstoden, omkring 40 miljarder självklart användas för att stötta hushåll och de företag som kommer att få extra höga kostnader under den kommande vintern som redan nu väntas bli rejält besvärlig. Och inte minst även omfatta dem i Elprisområde 1 och 2 som nu också är på väg att drabbas av höga priser.
Ebba Busch – en minister med många hattar
Ebba Busch har fått flera hattar i regeringen, hon är dels energiminister, dels näringsminister och i den rollen skall hon ha näringslivets bästa för ögonen. Det har hon dessvärre inte haft i elstödfrågan. Det är dags att ta på sig Robin Hood hatten och åstadkomma saker för näringslivets, företagens och jobbens bästa. Annars kommer konkurser och arbetslöshet stiga okontrollerat.
- Ge ett besked till företagen om hur stort stöd de kommer få och när, före årsskiftet så att de kan bokföra detta som en upplupen intäkt. Därmed ha en rimligare chans att få ett rättvist bokslut och slippa kontrollbalansräkning och i värsta fall konkurs.
- Använd de samlade övervinsterna som folket och företagen betalt in till fortsatt stöd och återbetala dessa snarast.
- Justera prismodellen för el enligt en tvåprismodell där den svenska elkraften prissätts till de svenska elkonsumenterna och den el vi importerar för att transitera till andra länder prissätts efter den kostnaden. Det kan innebära ett elpris under kronan i Sverige medan exportelen ser samma priser som elprisområde 3 och 4 idag.
Mathias Rebane
Näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet