Statens utgifter för transportpolitiken 2016 kommer att ligga på ungefär samma nivå som under 2015, enligt årets budgetproposition. Kostnaderna beräknas till 54,7 miljarder. Men 2019 räknar regeringen med att göra en större ökning av utgifterna för transportpolitiken.
De två största posterna i budgeten för transportpolitiken gäller utbyggnad och underhåll av väg- och järnvägsnätet. För nästa år vill regeringen anslå totalt 24,1 miljarder för utbyggnad och 21,6 miljarder för underhållet. Det är en ökning på totalt 1,7 miljarder jämfört med budgeten för innevarande år.
Under hösten presenteras infrastrukturpropositionen för perioden 2018-2029. Då kommer anslagen för utbyggnader och underhåll sammanlagt att öka stegvis med totalt 5 miljarder till år 2020. Större delen av den utlovade ökningen kommer att användas för underhåll.
Av regeringens budgetförslag för nästa år framgår också att anslagen för årets utbyggnad av väg- och järnvägsnätet inte kommer att användas fullt ut. 23,5 miljarder fanns anslagna för väg och järnvägsutbyggnader år 2015, men just nu är prognosen att endast 21,6 miljarder kommer att användas.
Underhållsbudgeten kommer däremot att dras över i år med mer än en halv miljard. 20,5 miljarder var anslagna, men omkring 21,1 miljard kommer att användas för underhåll.
Under budgetavsnittet om näringslivets transporter konstaterar regeringen att trafiken på järnvägen ”aldrig har varit så omfattande som de senaste åren”. Under 2015 ökade persontågen, medan godstågen minskade i antal tågkilometer.
Godstågens punktlighet var 78 procent under 2015, vilket i stort sett var det samma som under 2014. Jämfört med 2010 och 2011 har dock punktligheten förbättrats enligt regeringen.
Under 2015 har trängseln på vägarna minskat i Stockholm, men är i stort sett oförändrat i Malmö och i Göteborg. Här stödjer sig regeringen på mätningar av Trängselindex. Trängseln i Stockholm ökat sett över en längre tidsperiod. Trängselindex har legat förhållandevis stabilt i Malmö och minskat i Göteborg över den längre perioden.
Regelefterlevnaden när det gäller kör- och vilotider samt teknisk beskaffenhet på fordonen är låg menar regeringen. Det bör därför vara ämne för fortsatt fokus, enligt budgetförslaget. Det samma gäller efterlevnaden av hastighetsgränserna.
Sjöfartsverket har en budget på 2,4 miljarder kronor. Den finansieras till största delen med farledsavgifter och lotsavgifter. Det statliga anslaget 2015 är knappt en halv miljard kronor. Budgeten innehöll inget förslag om att staten ska ta över kostnaderna för isbrytningen, som branschen har önskat.
När det gäller tonnageskatten som sjöfarten länge frågat efter så är den på väg att införas och riksdagen kommer att rösta om den propositionen senare under hösten.
I sin kommentar till budgeten är Näringslivets transportråd är kritiskt till att regeringsförslaget inte innehåller några nya resurser till underhåll av järnvägen, utöver vad som tidigare aviserats. När det gäller den ökningen av anslagen under åren 2019 och 2020 noterar Transportrådet att det löftet utlovas till efter valet.
– Det gäller därför att ha klart för sig skillnaden mellan riktiga pengar och politiska pengar i budgetsammanhang, påpekar Guy Ehrling som är kanslichef i Transportrådet.
Transportrådet kräver en Nationell underhållsplan för infrastrukturen, med fokus på förbättring av eftersatt befintlig järnväg. Enligt Transportrådet bör underhållsplanen vara en del av den kommande Nationella transportplanen för 2018 – 2029.
Transportrådet konstaterar också att banavgifterna ökar till 1,7 miljarder 2017 och 1,8 miljarder 2018. Enligt Transportrådet går det stick i stäv med regeringens ambitioner på klimatområdet.
– Det är inte rimligt att börja med att höja avgifterna för en tjänst som inte ännu levererats. Det är först när en bättre underhållen infrastruktur faktiskt föreligger som det är rimligt att ta mera betalt för den, upprepar Transportrådet.
Mats Udikas
