KRÖNIKA. Svenska logistikföretag bygger ut på bredden istället för på höjden, vilket kostar dem både pengar och konkurrenskraft — det skriver Andreas Stöckl, försäljningschef för Exotec i Europa.
Föreställ dig att du står mitt i ett genomsnittligt svenskt lager och blickar uppåt. Chansen är stor att du ser flera meter av outnyttjad luft mellan det översta hyllfacket och taket. Det är inte estetik. Det är förlorad kapacitet. Varje dag hanteras ordrar, varor paketeras och truckar rullar fram och tillbaka på golvet, medan luften ovanför förblir oanvänd. Det är en av logistikbranschens mest kostsamma och minst diskuterade slöserier.
De flesta företag planerar sina lager i kvadratmeter. De förhandlar om golvyta, räknar pallplatser och funderar på om de behöver en till byggnad. Frågan de sällan ställer är: hur mycket av vår höjd använder vi faktiskt?
Svaret är nästan alltid: för lite.
Sverige befinner sig mitt i ett skifte på logistikmarknaden. Under rekordåren 2023 och 2024 färdigställdes sammantaget över 2,5 miljoner kvadratmeter ny lageryta, men sedan dess har nybyggnationen bromsat in. Enligt Transportnytt producerades 2025 endast 473 000 kvadratmeter ny lager- och logistikyta, den lägsta siffran på nästan tio år. Något trendbrott är inte i sikte. Marken runt de stora logistiknaven i Stockholm, Göteborg och Malmö är dyr och tillgången är begränsad. Att lösa framtidens kapacitetsbehov genom att bygga ut på bredden är varken ekonomiskt eller miljömässigt hållbart.
Det är därför den vertikala dimensionen inte längre är en teknisk detalj. Den är en strategisk fråga.
Ta ett lager med åtta meter till taket, där hyllorna i dag når upp till tre eller fyra meter. Utan att flytta en enda vägg, utan att förhandla om ny mark, kan samma byggnad rymma tre till fyra gånger mer gods om höjden används fullt ut. Det är inte en hypotetisk kalkyl, det är vad moderna automatiserade system faktiskt åstadkommer i dag.
Men höjden går inte att utnyttja med traditionella hyllsystem. Där måste en person fysiskt ta sig fram längs gångarna och hämta varan, vilket sätter ett praktiskt tak för hur högt det överhuvudtaget är möjligt att lagra. Med ett automatiserat system vänds logiken om: roboten tar sig upp till varan och levererar den direkt till operatören vid stationen. Det frigör höjden. Roboten tar tolv meter utan att blinka, operatören behöver inte ta ett enda steg bort från sin arbetsplats.
Det ger också en annan fördel som sällan lyfts fram i diskussionen om lagerautomatisering: färre rörliga delar och färre separata zoner. Traditionella anläggningar kräver dedikerade ytor för plockning, buffert, sortering och sekvensering. Ett modernt system kan hantera allt det inom samma plattform, vilket frigör ytterligare golvyta och minskar antalet felkällor.
Vi ser redan hur de mest framsynta aktörerna i Sverige agerar. Apoteket Hjärtat har byggt ut sin automatisering i Norrköping etapp för etapp och planerar nu att utöka lagret till nära 20 000 kvadratmeter, just för att e-handeln växer snabbare än golvytan tillåter. Det är ett tecken på en bransch som börjar förstå att lösningen på ett kapacitetsproblem inte alltid handlar om att leta ny mark, utan om att använda det man redan har på ett smartare sätt.
Jag möter regelbundet logistikchefer och vd:ar i Norden som vet att de behöver öka sin kapacitet men som avvaktar. Ibland för att de väntar på ett nytt byggprojekt, ibland för att de hoppas att marknaden ska lugna sig. Men i ett läge där marktillgången krymper och hyrorna stiger är avvaktan i sig ett beslut, och det är ett dyrt sådant.
Den som i dag ritar om sin lagerstruktur och börjar tänka i kubikmeter istället för kvadratmeter skapar ett försprång som är svårt för konkurrenterna att ta igen. Inte för att tekniken är hemlig, utan för att omställningstiden är lång och de bästa lägena fylls successivt.
Det utrymme du söker finns redan. Det sitter i taket.
Andreas Stöckl, försäljningschef för Exotec i Europa
