Den cirkulära handeln behöver öka om konsumtionen i samhället ska bli mer hållbar. I en ny rapport beskrivs hur cirkulär handel via e-handel och butik kräver nya cirkulära logistiknätverk.
Det är inom e-handeln som den cirkulära handeln — det vill säga återanvändning, reparation, uthyrning och så vidare — just nu växer starkast. Det säger Joakim Kembro, som är lektor och docent vid Lunds universitet samt affilierad forskare vid ”Centrum för handel och logistik”.
Tillsammans med sina två medförfattare Ebba Eriksson Ahre och Chattraporn Chatthong har han nyligen publicerat rapporten från forskningsprojektet ”Handel och logistik på cirkulärt vis” — ett arbete som startade hösten 2023 och avslutades i höstas.
— När vi började med projektet fanns det ett enormt driv i samhället vad gäller cirkulär handel. Klimatfrågan var i ropet och det var stort fokus på att konsumera mer hållbart. Många företag ville testa affärsmodeller för att sälja second hand-varor, för att hyra ut eller reparera saker, säger forskaren Joakim Kembro och fortsätter:
— Men parallellt med vårt projekt har det skett ett skifte i fokus. Till exempel höjdes momsen på reparationer av vissa produkter från 6 till 12 procent. Det påverkade flera aktörers cirkulära satsningar eftersom det är så extremt låga marginaler inom cirkulär handel, säger Joakim Kembro och tillägger att vi lever i en osäker värld med ökade geopolitiska spänningar:
— Det gör att klimatrelaterade frågor som cirkulär handel har fått stå tillbaka för till exempel satsningar på ökad beredskap.
”Dyrt och komplext”
De uteblivna satsningarna inom den cirkulära handeln de senaste åren omfattar såväl e-handlare som fysiska butiker. Många av de stora handelsföretagen som har egna butiker, där de bedriver så kallad linjär handel, har förvisso kvar sina cirkulära erbjudanden i form av exempelvis reparationer eller försäljning av begagnade produkter — samtidigt som de till viss del har dragit ned på ambitionerna.
— Många aktörer tycker det är dyrt, komplext och svårt att tjäna pengar på cirkulär handel, speciellt i jämfört med linjär handel. Vi har studerat detta inom flera sektorer — kläder, möbler, elektronik — och ser att varje bransch har sina specifika utmaningar. Ju mer ett företag med linjär handel involverar sig i och försöker skala upp cirkulär handel, desto fler svårigheter uppstår. De måste ha mer resurser, ny kompetens och dessutom en helt ny cirkulär infrastruktur, säger Joakim Kembro och tillägger:
— I princip hela logistiksystemet som vi tänker det idag är designat för linjär handel. Det är i huvudsak standardiserat och effektiviserat i en riktning.
Lagar och regler
En annan viktig faktor är vilka lagar och regler som styr den cirkulära handeln. Senast 2028 ska samtliga EU-länder införa ett regelverk kallat Extended Producer Responsibility (EPR), vilket i korthet innebär att företag som säljer textilier måste ta ansvar för produkternas hela livscykel.
Enkelt uttryckt betyder det att till exempel klädföretag inte längre får slänga eller förstöra osålda kläder.
— Lagar och regler styr utvecklingen av den cirkulära handeln, i form av både morot och piska. EU är en viktig aktör och har bland annat infört ”right to repair” som syftar till att göra det enklare och billigare för konsumenter att reparera produkter i stället för att köpa nytt. Det är fortfarande ganska nytt och vi har inte fullt ut sett effekterna, säger Joakim Kembro och påpekar att vissa EU-länder har gått ännu längre, där till exempel Frankrike ligger i framkant.
— Personligen hade jag gärna sett att man även här i Sverige stöttade initiativ som uppmuntrar till reparationer av produkter såsom textilier, möbler och elektronik. Vi behöver bli bättre på att hålla kvar produkter längre i den cirkulära loopen.
Medan de cirkulära aktiviteterna har mattats av inom den linjära handeln är det enligt Joakim Kembro snarare inom e-handelssektorn som det cirkulära just nu ökar.
— Framförallt ser vi en tydlig ökning av de så kallade P2P-plattformarna, det vill säga de e-handelsaktörer som tillhandahåller en marknadsplats som kopplar samman kunder med varandra. Ofta rör det sig om företag som börjar med en viss produktkategori och sedan bygger på med allt fler tjänster.
Lyckat exempel
Ett lyckat exempel på ett framgångsrikt P2P-företag är Vinted, som grundades i Litauen för snart tjugo år sedan och idag är en av de största plattformarna i Europa för handel med begagnade produkter. Enligt Joakim Kembro beror en stor del av framgångarna för P2P-plattformarna på att företagen inte är direkt inblandade i ägandeskapet av produkterna.
— Därmed slipper de problem såsom kvalitetsbedömning, prissättning, lagning, rengöring och hantering av eventuella förfalskningar. Istället tar man bara ut en viss provision för varje transaktion.
Dessutom har Vinted likt många andra P2P-plattformar adderat allt fler tilläggstjänster.
— Idag har de även exempelvis Vinted Go för sina leveranser och Vinted Pay för betalningarna.
Kräver förutsättningar
För att lyckas med en verksamhet som bedriver cirkulär e-handel krävs i regel en del förutsättningar.
— Oavsett vilken modell man väljer — om man bara är en P2P-aktör eller om man ska äga produkterna man säljer — krävs nästan alltid någon form av partnerskap och att man får ihop en fungerande cirkulär logistikinfrastruktur, säger Joakim Kembro och fortsätter:
— Det handlar till exempel om vilka man ska samarbeta med vad gäller boxar för insamling och utlämning, vilka transportföretag som ska leverera ens produkter och om man ska anlita någon TPL-aktör för lagerhållningen. Men det kan också vara externa aktörer för tvätt och reparation av produkter.
Självklart är det i mångt och mycket tekniken och digitaliseringen som driver den cirkulära handeln framåt, men forskaren Joakim Kembro återkommer till vikten av lagar och regler såsom nämnda EPR-direktiv.
— Det behövs en push uppifrån för att få den cirkulära handeln att växa mer, oavsett om det är via e-handel eller butik. Annars finns risken att vl blir fast i det linjära paradigmet.
———————————————
FAKTA OM PROJEKTET
Vad: Forskningsprojekt om cirkulär handel och dess beroende av nya logistiknätverk
Titel: ”Handel och logistik på cirkulärt vis”
Projektledare: Joakim Kembro
Övriga projektdeltagare: Ebba Eriksson Ahre och Chattraporn Chatthong
Finansiär: Handelsrådet
Projekttid: 2023-2025
Rapportpublicering: mars 2026
———————————————
FAKTA CIRKULÄR HANDEL
Cirkulär handel är handel som bygger på principerna i den cirkulära ekonomin – alltså att produkter, material och resurser används så länge som möjligt istället för att snabbt bli avfall.
I praktiken handlar det om att företag återanvänder, reparerar, hyr ut eller återtillverkar produkter i stället för att bara producera nytt och kasta gammalt.
Motsatsen är linjär handel, som är den traditionella modellen för produktion och konsumtion där varor tillverkas, säljs, används och sedan slängs.
