Volvo Penta lanserar elektriska industri- och marinmotorer. Om två år, år 2021, kommer de första elfordonen med Volvomotorer ut på marknaden från externa tillverkare. Penta siktar bland annat på materialhanteringsbranschen med den nya drivlinan, säger företagets Europachef Johan Inden.
Volvo Pentas elmotor som nu görs tillgänglig för fordonsbyggare utanför Volvo, är på 105 kW i kontinuerlig drift och har ett vridmoment på 425 Nm. Det är en teknikplattform för modulärt uppbyggda drivlinor, som kan anpassas till olika tillämpningar. Det är exempelvis båtar och arbetsfordon som stora truckar.
Hittills har Volvo främst utvecklat eldrifter för sin bussdivision. Omkring 4 000 fordon runt om världen har elmotorer från Volvo, det är både helelektriska fordon och hybridfordon. Volvo har också visat upp lastbilar baserade på den här plattformen. Inom de närmaste veckorna kommer man att offentligt överlämna de första helelektriska lastbilarna för citynära distribution till sina slutkunder.
De fordon som Volvo Pentas första offentliggjorda elmotorkunder bygger är en konceptbrandbil och pendlarfartyget Elsnabben som ska användas i Göteborgs skärgård. Brandbilen byggs av österrikiska Rosenbauer och pendlarfartyget har beställts av Västtrafik.
– Vi tror definitivt att elmotorn kommer att intressera materialhanteringsbranschen, som redan använder våra dieslar, säger Johan Inden som är chef för Volvo Penta i Europa.
Volvo Penta har en stark position särskilt när det gäller tunga gaffeltruckar över 10 ton, samt i container- och timmertruckar.
Den nya drivlinan ska ses som en anpassningsbar teknikplattform. Den är modulär, flera motorer kan exempelvis kopplas till samma drivaxel. Mellan två och sex litiumjonbatterier används för kraftförsörjningen. Det innebär en energilagringskapacitet på högst 300 kWh i dagsläget.
Johan Inden kommenterar inte Penta-kundernas konstruktioner. Rent generellt så konstaterar han att elmotorerna ofta kommer att användas som ”laddhybrider”. Det innebär att batterierna i fordonet både kan laddas med en ansluten kabel och med en generator i fordonet som drivs med en förbränningsmotor.
Motorn matas med en spänning på 600 V. Dagens standardtruckar matas sällan med högre spänningar än 80 V. Det ställer nya säkerhetskrav vid reparation och underhåll av elfordonen. Vid höga spänningar börjar ett särskilt EU-regelverk att gälla.
– Så är det och det får man förhålla sig till och förbereda sig för, menar Johan Inden.
Mats Udikas
