REPORTAGE. Maserfrakt strävar efter att vara klimatneutrala 2035. Ett viktigt steg på vägen är den vätgasdrivna lastbil för tunga transporter som de nyligen tagit i drift i samarbete med Ica.
Maserfrakt är ett av Sveriges största företag inom maskin- och transportförmedling med totalt 1 300 fordon i flottan, fördelat på hälften anläggningsmaskiner och resterande hälft lastbilar, Företaget har jobbat med sin omställningsresa under lång tid, 2021 togs de första stegen mot utsläppsfrihet genom vätgasdrivna fordon.
Under 2023 stod en tankstation för vätgas klar vid Maserfrakts anläggning i Borlänge och i mitten av mars i år togs den första vätgasdrivna lastbilen i bruk. Lastbilen är nu i drift i samarbete med Ica och används för att transportera varor från Icas terminal i Västerås till butiker runt om i Västmanland, Gästrikland och Dalarna.
Första i sitt slag
Fordonet är den första trailerdragaren i sitt slag i kommersiell drift i Sverige och den är utvecklad av den nederländska ombyggaren Holthausen Clean Technology specifikt för Maserfrakts behov.
Bilen är byggd på ett DAF-chassi men istället för dieseldrivlina har lastbilen en elmotor som laddas med energi från grön vätgas genom bränsleceller och ett högvoltsbatteri. Med grön vätgas menas, enkelt uttryckt, att energin som används vid framställningen kommer från förnyelsebara och fossilfria källor.
– Vi ser vätgas som en av lösningarna för helt utsläppsfria transporter med tunga laster och längre distanser, säger Maserfrakts vd Per Bondemark.
Biogas och eldrift
Maserfrakt arbetar på många olika sätt med att sänka och eliminera utsläppen från sina fordon. Företaget har 16 fordon i drift som drivs av flytande biogas och ytterligare tio som är beställda. Därtill har Maserfrakt två batterielektriska lastbilar rullande och en tredje som är på väg.
– Flytande biogas är ett relativt enkelt sätt att ersätta diesel, men det ger fortfarande ett visst CO2-utsläpp. Alternativen som vi har som är helt utsläppsfria är batterier och vätgas. Batterier funkar bra till måttliga laster och måttliga distanser men mindre bra med tunga laster och långa distanser. Där ska vi nu komplettera med vätgasfordon, förklarar Per Bondemark.
Tre är beställda
Totalt tre vätgasdrivna bränslecellsfordon är beställda. Den första är levererad och i drift, den andra levereras framåt sommaren och den tredje under hösten. Alla har olika specifikationer men är byggda av samma leverantör. Bilen som nu är i drift har en vätgastank på 50 kilo och räckvidd på runt 30 mil med 20-25 tons last. Bil nummer två kommer att ha en tank på hela 98 kilo och en räckvidd på runt 65 mil. Bil nummer tre vill Maserfrakt inte kommunicera så mycket kring ännu.
– Alla tre kommer att se olika ut, byggda efter olika behov. Vi går in i det här för att demonstrera att det funkar. I nuläget är det svårt att tjäna in en sådan investering men vi tror att vi har igen det långsiktigt att ligga i framkant i dag, säger Per Bondemark.
Just nu är det tillgången till tankstationer som begränsar användningen mest. Förutom på den egna anläggningen i Borlänge som bilarna utgår från finns det tankmöjligheter i Sandviken och Göteborg.
– Vi bedömer att det räcker för våra behov i dagsläget men vi hoppas på utbyggnad inom TRB-nätverket, säger Frida Jahncke, drivmedelsansvarig på Maserfrakt.
Stöd från Klimatklivet
TRB Sverige är en aktör inom transport- och logistikbranschen i Sverige som ägs av ett tiotal större svenska transport- och logistikföretag. Tankstationen i Borlänge har kunnat byggas tack vare ekonomiskt stöd från Klimatklivet och stod klar under 2023. Här finns också laddmöjligheter för batterielektriska tunga fordon.
– Det var en förutsättning för att kunna gå in det här projektet att vi har möjlighet att ha kontroll över hela kedjan genom egen tankstation för vätgas, säger Frida Jahncke.
Sedan bilen levererades i mitten av mars har Maserfrakt successivt skalat upp driften för den. Först kördes den utan last, sedan med tom trailer och efter hand med last. Det är fortfarande mycket kvar att lära, men erfarenheterna på den korta tiden sedan bilen togs i drift är positiva.
– Chauffören är väldigt nöjd. Det är körmässigt som att köra en ellastbil. Den går tyst och vibrationsfritt. Arbetsmiljömässigt har det blivit mycket bättre för föraren, säger Frida.
Mer planering
Att köra en vätgasdriven lastbil kräver lite mer planering än för en motsvarande konventionell bil på grund av de begränsade tankmöjligheterna.
– Det viktigaste är att inte glömma bort att tanka. I övrigt är det inga större skillnader. Serviceintervallen är motsvarande som för en batterielektrisk lastbil, säger Frida Jahncke.
En kontrakterad lokal serviceverkstad där mekanikerna är specialutbildade på fordonen ingår i projektet. Projektet tillsammans med Ica sträcker sig över flera år och ska utvärderas löpande. Det kommer att ge viktiga lärdomar för framtiden menar Per Bondemark, som bedömer att allt mer kommer att kretsa kring emissionsfria transporter.
– Pressen på drivmedel kommer att öka och när EU:s ramverk Fit för 55 och handel med utsläppsrätter börjar omfatta vägtrafik år 2027 tror vi att emissionsfria alternativ kommer att öka. Vätgas ger oss flera av fördelarna som konventionella drivmedel har, som flexibilitet och snabbare tankning, säger Per Bondemark.
Dialog pågår
Maserfrakt har pågående dialoger med flera kunder kring vätgas och intresset tros öka i takt med att Maserfrakts vätgasbilar blir allt mer synliga.
– Just nu är det många transportköpare som sitter och bevakar vad som händer, men inte lika många som agerar. Om alla gjorde lika mycket som de pratar om sitt hållbarhetsarbete skulle vi vara betydligt längre fram, konstaterar Per Bondemark.
Text & foto: Ann-Louise Larssson
— — — —
FAKTA MASERFRAKT
Vad: Ett av Sveriges största maskin- och transportförmedlingsföretag med ca 270 delägare, 700 fordon och 600 maskiner
Placering: Borlänge
Antal anställda: 172 (2022)
Omsättning: Ca 2,7 miljarder kr (2022)
Övrigt: Grundades 1939
— — — —
FAKTA VÄTGASFORDON
Vätgasdrivna fordon använder vätgas som bränsle för att generera elektricitet, som i sin tur driver en elmotor. Fordonen kallas ofta bränslecellsfordon.
I ett vätgasdrivet fordon finns en bränslecell som består av två elektroder — en anod och en katod — separerade av en elektrolyt. Vätgasen tillförs till anoden och syre tillförs till katoden. I bränslecellen sker en kemisk reaktion där vätgasen spjälkas upp i protoner och elektroner, där elektronerna skapar en elektrisk ström som driver elmotorn.
Den enda biprodukten från processen är vattenånga, vilket innebär att vätgasdrivna fordon inte släpper ut några skadliga avgaser som koldioxid eller kväveoxider.
Vätgasen kan produceras av många sorters energikällor. Nästan all vätgas som används av industrin idag framställs ur fossilgas, men vätgasen kan också produceras på ett hållbart sätt via sol- eller vindkraft — vilket är ett krav för att vätgasen ska klassas som ”grön”.
