Den nya nationella planen för transportinfrastrukturen har presenterats. 881 miljarder ska fördelas i vad som kallas ”historisk satsning”.
På måndagsmorgonen den 13 juni presenterades regeringens nya plan för transportinfrastrukturen — en plan som ska gälla för åren 2022-2033. Totalt omfattar planen 881 miljarder kronor, varav 82 miljarder kommer från trängselskatt, banavgifter och medfinansiering.
”Största satsningen någonsin”
De 799 miljarder som utgör den faktiska ekonomiska ramen fördelas på följande sätt:
- 165 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga järnvägar,
- 197 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga vägar och
- 437 miljarder kronor går till utveckling av transportsystemet.
– Nu gör regeringen den största infrastruktursatsningen någonsin. Fler kommer kunna ta tåget till jobbet, åka säkert på vägen och skicka gods med sjöfarten. Vi ställer om transportsystemet och driver på den gröna industriella revolutionen med investeringar i hela landet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) i en skriftlig kommentar.
Utökade järnvägssatsningar
Bland de satsningar som kostar mer än 100 miljoner kronor kan nämnas följande:
- Utbyggnad av Ostkustbanan, som innebär att projektet fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen Uppsala/Stockholm och utbyggnaden av sträckan Gävle–Kringlan förstärks jämfört med Trafikverkets förslag.
- Ökade medel till Sydostlänken, dubbelspår Maria–Helsingborg C och Västra stambanan Laxå–Alingsås.
- Tidigareläggning av ett flertal järnvägsprojekt i norra Sverige. Bland annat intensifieras utbyggnaden av Norrbotniabanan på sträckan Dåva (Umeå)–Skellefteå och flera objekt på Malmbanan.
- Utökad satsning på E4 förbifart Skellefteå.
Stambanor, isbrytare och farledsmuddring
Vidare uppges att satsningen på nya stambanor fullföljs. I planen ingår bland annat etapperna Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm Lund. Dessutom ska upp till tre nya isbrytare byggas, plus att farlederna till hamnarna i Göteborg och i Luleå ska muddras för att möjliggöra för större fartyg. Enligt planen ska också slussarna i Trollhättan och Södertälje uppgraderas.
När det gäller vägnätet uppger regeringen att man fortsätter att stärka detta så att 90 procent av de vägar som är viktigast för näringslivet ska klara tunga fordon, det vill säga bärighetsklassen BK4. Beträffande det lågtrafikerade vägnätet på landsbygden har regeringen ökat statsbidraget för enskild väghållning med en miljard jämfört med föregående plan, till 15 miljarder kronor.
– Vi gör massiva investeringar i järnväg i hela landet. Vi stärker vägnätet, inte minst i landsbygd. Vi nästan trefaldigar satsningarna på sjöfart. Infrastrukturplanen kommer att ge jobb, nya bostäder och ett klimatsmartare transportsystem, säger Tomas Eneroth.
