Därför uppstod det aldrig någon kris för det svenska transportsystemet under corona-åren.
Mängder med enskilda beslut hos medarbetare och företag, plus nya digitala lösningar — så kan man enkelt förklara varför det svenska godstransportsystemet klarade sig under pandemin.
Det säger forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), som undersökt hur framför allt sjöfarten och den långa vägtransporterna påverkades under covid-åren 2021-2022.
Enligt forskarna låg de totala godsflödena i Sverige på en relativt stabil nivå under nämnda år, med små skillnader i trafikvolymen jämfört med de föregående åren 2017–2019. Transportsystemet stod alltså trycket för pandemins störningar.
– Pandemin var en allvarlig kris på andra områden, inte minst inom sjukvården. Men för godstransporterna blev det aldrig det. De klarade sig relativt opåverkade om man ser på hela systemet, säger Jessica Wehner, forskare och projektledare för studien, i ett pressmeddelande.
Enskilda problem
Det innebär inte att det uppstod enskilda problem. Forskarna nämner till exempel att lastbilstransporterna till våra södra grannländer (Danmark, Tyskland, Polen) inledningsvis minskade snabbt med 10–15 procent. Liknande tendenser fanns även för vissa kombiterminaler och lager. Återhämtningen efter denna inledande nedgång varierade sedan kraftigt beroende på varugrupp, typ av lastbil och destination.
Problem uppstod även i vissa hamnar på grund av leveransproblem och den ojämna tillgången till tomcontainrar. Samtidigt menar forskarna att man ur statistiken inte kan utläsa någon tydlig minskning av containertransporterna genom hamnarna under pandemiperioden.
Och totalt sett — skriver forskarna — var inte de här problemen så allvarliga att ”de gjorde några större avtryck i den aggregerade statistiken över godstransporterna”.
Beslut och digitala lösningar
Orsaken till transportsystemets motståndskraft var bland annat en rad enskilda åtgärder på ”mikronivå” — en rad beslut av företag och enskilda medarbetare gjorde att transporterna fungerade trots restriktioner och annan påverkan.
En annan orsak var att nya digitala lösningar underlättade varuhanteringen. Nya appar gjorde till exempel att varor kunde tas emot och signeras digitalt istället för fysiskt, och i hamnarna kunde chaufförer visa upp godshandlingar fysiskt istället för att behöva gå in själva på hamnkontoret.
– Genom automatisering av processer, digitalisering och smarta överlämningssätt fungerade det mesta på ett smidigt sätt och godstransporter fortsatte att rulla på, säger Jessica Wehner.
Fotnot: Underlaget till forskarnas studie är en kombination av intervjuer och kvantitativ analys av fem datakällor, varav två med gps-information från enskilda fartyg och lastbilar. Studien finns publicerad i rapporten ”Coronapandemins effekter på det svenska godstransportsystemet”.
