Lagren får en allt mer strategisk roll när den svenska handeln nu i snabb takt bygger upp sin förmåga till så kallad omnikanalsförsäljning – och butikerna utvecklas till viktiga logistiknoder. Det visar den första delstudien från en logistikforskningspanel med runt 40 ledande företag.
Av: Joakim Kembro och Andreas Norrman
Inom handeln råder idag en snabb och kraftig utveckling mot så kallad omnikanalshandel – att kunderna ska möta ett samlat erbjudande hur de än rör sig mellan försäljningskanalerna. Utvecklingen av lagren och materialhanteringen är avgörande för att göra det möjligt.
För att undersöka hur effektiv lager- och materialhantering kan öka konkurrenskraften i omnikanaler etablerades hösten 2016 ”Svenska omnikanal-logistikpanelen” av forskare från Institutionen för teknisk ekonomi och logistik vid Lunds universitet LTH. Panelen inkluderar nu cirka 40 av Sveriges ledande handelsföretag, och som en inledande del i ett forskningsprojekt finansierat av Handelsrådet har de svarat på tre explorativa och beskrivande enkäter. Syftet med panelen är att få en överblick av hur svenska handelsföretag arbetar med logistikfrågor, speciellt kopplat till materialhantering och lageraktiviteter, när de säljer både via butiker och e-handel.
I denna artikel presenterar vi insikter från den inledande studien. Först beskriver vi övergripande utmaningar och trender som kan påverka företagens logistik- och lagerlösningar. Därefter går vi in mer detaljerat på materialhantering och lagerverksamhet med fokus på hantering i distributionscenter. Vi går sedan igenom viktiga aspekter kring IT-system och teknik för att effektivisera materialhantering och lagerverksamhet i omnikanaler, och avslutar med att diskutera butikens nya roll som logistiknod i omnikanaler. I en sidotext hittar du förklaring och bakgrund kring begreppen multi- och omnikanalsförsäljning.
Trenden mot omnikanalsförsäljning är stark, och nästan 90 procent av handelsföretagen i enkäten uppskattar att de redan har eller kommer att använda integrerade omnikanaler inom fem år. Men de flesta är ännu i startgroparna: bara 25 procent svarar att de redan idag ser sig som omnikanalsföretag. Under samma femåriga tidsperiod fortsätter den totala omsättningen att växa, och andelen e-handelsförsäljning ökar från dagens nivå på max 10 procent till en nivå mellan 10 och 35 procent, med flera företag vars e-handelsandel ligger över 35-procentsstrecket.
Fokuset på att minska kostnader är starkt, och samtidigt ökar trycket från kunder på korta hanteringstider. Många av dagens omnikanalsföretag erbjuder leverans samma dag som ordern läggs. En viktig aspekt relaterad till kunderbjudandet om kortare leveranstider är hur företagen tar betalt för frakt.
Här noterar vi att andelen fria hemleveranser spås öka, men företag kommer (i de fall kunden får betala) i större utsträckning att koppla leveranspriset till orderns värde, storlek eller önskad ledtid. Vidare, för att möjliggöra de kortare leveranstiderna, ser vi ett trendskifte vad gäller hur företagen strukturerar sin distribution. I motsats till den centralisering som pågått under de senaste årtionden rör sig omnikanalsföretag i ökande takt mot decentraliserade strukturer där både antalet hanteringsnoder och deras variation ökar.
Framförallt kommer en stor del av butikerna att axla en ny roll som logistiknoder parallellt med att de fungerar som marknadsförings- och säljpunkter. Dessutom ökar användningen av en mix av integrerade omnikanalslager och rena e-handelslager, samt användningen av så kallat drop-shipment, det vill säga att varor levereras direkt från tillverkare till konsument utan att passera handlarens lager.
Den starka trenden mot decentraliserade omnikanaler, i takt med kraftig tillväxt inte minst inom e-handeln, skapar en komplexitet som dagens logistikupplägg och materialhantering har svårt att hantera.
På frågan vilka som är de största utmaningarna med omnikanalslogistik lyfte panelen fram fyra områden:
• plockning av en mix mellan butikspåfyllnad och webborder från konsumenter,
• lageraktiviteter relaterade till packning och leverans av gods,
• hantering av returnerat gods från konsumenterna, och
• att använda butiker som logistiknoder.
Dagens distributionscentrum är i dagsläget generellt bättre anpassade för butikspåfyllnad än för webborder eller kombinerade flöden. Med tanke på den snabba ökningen av e-handel innebär detta att många handelsföretag genomgår en transformation av sina lager.
Denna anpassning är en stor utmaning särskilt för de företag som har en bred mix av produktstorlekar, vilket kräver varierade lösningar för lagerlayout, utrustning och plockning. Denna utmaning förstärks ytterligare om företaget har stor skillnad mellan butik- och konsumentorders karaktäristik. Ju mer dessa två typer av order skiljer sig åt, till exempel vad gäller antalet orderrader per order eller antalet enheter per orderrad, desto mer varierade lösningar krävs för plockning, sortering, packning och skeppning.
Vid en detaljerad genomgång av de olika lagerprocesserna ser vi ett tydligt mönster för inleveranser att företag separerar godsflöden från leverantör och returflöden från konsument. Generellt går det snabbare att lagra in gods från leverantörer än att få returgodset tillgängligt att plockas igen. Vad gäller lagerläggningsprocessen, däremot, är den vanligaste lösningen hos omnikanalsföretagen i vår enkät att de integrerar och hanterar den i gemensamma zoner för både butik- och konsumentorder.
En fördel med denna lösning är möjligheten att minska antalet platser där en vara (Stock keeping unit, SKU) är lagrad, vilket ger plats för ett större produktsortiment och undviker onödig kapitalbindning. Vidare använder panelföretagen i stor utsträckning separata tidsfönster för hantering av butik- och konsumentorder, och prioriterar plockning av webborder högre än butikorder.
En stor utmaning i lager är variation i efterfrågan över året, vilken gör det svårt att dimensionera kapaciteten av lagrets yta och pallplatser. Av den anledningen är det många företag som har antingen högre eller lägre kapacitetsutnyttjande än sin egen målsättning, vilken hos de flesta av företagen är satt i trakten kring 85 procent.
För att utöka lagerkapaciteten på längre sikt överväger handelsföretagen flera olika alternativ, varav det vanligaste är att bygga ut befintligt lager. Ett annat alternativ är att ersätta ett gammalt lager/distributionscenter med ett nybyggt, vilket ger möjligheten att designa det från grunden utan behöva ta hänsyn till existerande strukturer.
Och ett tredje alternativ är att outsourca lageraktiviteterna till ett externt logistikföretag, vilket kan bidra till en ökad flexibilitet i ökningen eller minskningen av kapacitet.
Även ojämn efterfrågan över veckodagarna är en utmaning vid planeringen av kapacitet. De flesta företag hanterar flest order både vad gäller butik och webborder i början på veckan. För att bättre hantera säsongs- eller veckovariationerna i framtiden överväger panelföretagen flera alternativ, till exempel extrapersonal och skift samt möjligheten att jämna ut efterfrågan genom att skicka före eller efter behovet.
Vi ser att en majoritet av företagen idag huvudsakligen använder manuell plockning. Överlag har dagens handelsföretag en mycket låg grad av automatisering. Blickar vi framåt är trenden dock tydlig – graden av automation ökar, och denna utveckling kommer att drivas av dagens högpresterande omnikanalsföretag.
En viktig faktor som möjliggör implementation av automation i omnikanalslager är senaste generationens automations- och robotlösningar, som har potential att öka både effektiviteten och flexibiliteten i lager. De lagerprocesser som kommer att automatiseras i högst grad är framförallt plockning och sortering, därefter packning och inlagring. Lägst grad av automatisering kommer att ske för hanteringen av returer.
Utvecklingen mot mer decentraliserade distributionsstrukturer ökar behovet av att samordna ett ökat antal hanteringsnoder, såsom butiker. En viktig komponent för att möjliggöra ”den sömlösa köpupplevelsen” är att koordinera informationsflöden, genom att utveckla och implementera ny funktionalitet i avancerade IT-system.
Till exempel vill kunden kunna följa sin leverans, från ögonblicket ordern är placerad till att den är plockad och levererad. Med många lagerpunkter blir det också viktigt att synliggöra vilka och hur många produkter som finns tillgängliga i realtid i respektive nod, till exempel i distributionscentret och olika butiker.
Majoriteteten av panelens företag använder idag huvudsakligen två system för hanteringen av informationsflödet på lager/DC: dels affärssystem (ERP, för ”enterprise resource planning”) och lagerhanteringssystem (WMS, för ”warehouse management system”).
Panelföretagen anser dock inte att dagens ERP-system och WMS möter behoven för framtidens omnikanalslogistik. Vid sidan av ett allt starkare fokus på så kallade warehouse control systems, för hanteringen av den ökade graden av automation, kommer även betydelsen av system som kopplar ihop order och lager i flera noder att växa. Denna typ av system kallas ofta för distributed order management-system (DOM).
Förutom visibilitet och lagerstatus i realtid blir det en viktig funktionalitet för DOM-system att bestämma vid vilken nod en produkt ska plockas och levereras. De mest kritiska parametrarna för en sådan funktion anses vara ledtid och leveransservice. Andra viktiga parametrar inkluderar möjligheten att minimera lagerbrist i en nod, minimera kapitalbindning, maximera lönsamhet och minimera miljöpåverkan.
Vår studie pekar ut fler intressanta trender som påverkar framtida krav på IT-system. Som tidigare nämndes ökar behovet av realtidsinformation vilket kräver mer frekvent uppdatering och synkronisering av information. Vidare är omnikanaler i ständig förändring, till exempel vad gäller användningen av olika butiker som logistiknoder.
Dessa förändringar ökar kraven på flexibla IT-lösningar. Idag använder handelsföretagen huvudsakligen lokalt installerad mjukvara i sina distributionscenter, men trenden visar på en kraftig ökning av så kallade molnbaserade lösningar (och Software-as-a-Service, SaaS, programvarulösningar som användaren får tillgång till i form av tjänster på internet) de kommande fem åren.
En annan framtida trend är att fler företag kommer att använda sig av system som tillhandahålls av logistiktjänsteföretag (tredjepartslogistiker och fjärdepartslogistiker). Slutligen, med tanke på volatil efterfrågan och utmaningarna i kapacitetsplaneringen, noterar vi ett växande behov av god prognostisering.
Vi har nämnt att butikerna blir allt viktigare för logistiken. De förutspås användas i mycket större utsträckning än idag för lager och materialhantering, till exempel för plockning och utlämning av beställda varor. Utvecklingen är stark mot användning av butiker som logistiknoder: ungefär tre fjärdedelar av panelföretagen uppskattar att de inom fem år kommer att använda alla eller de flesta butiker som logistiknoder. Detta är i linje med forskningsresultat som lyfter fram att användning av utvalda (inte alla) butiker som logistiknoder bidrar till att öka effektivitet och lönsamhet i omnikanaler.
Trenden att använda butiker som logistiknoder ställer nya krav, inte bara på utvecklingen av IT-system med koordinerad information om noderna i nätverket, utan även på att dimensioneringen av lagernivåer anpassas för både direktförsäljning i butik och plock av webborder. Utmaningar som lyfts fram i vår studie inkluderar svårigheten att behålla hög effektivitet med tanke på butikens blandade roller så som försäljning, kundservice och orderplock.
Samtidigt uppstår frågan hur en begränsad butiksyta bör fördelas mellan lager, marknadsföring/kundupplevelse och försäljning, och vilken som är bästa layouten för att kunder lätt ska kunna hämta upp beställda varor och lämna in returer.
Generellt är det stor skillnad på hur butiker traditionellt har designats i jämförelse med lager. En relaterad utmaning gäller möjligheten att erbjuda ett tillräckligt brett sortiment i butik. Utmaningen med begränsat sortiment verkar skilja sig mellan godsstorlekar: stort, mellanstort och storleksblandat gods möter större problem vad gäller utrymmet i butik.
En möjlig väg framåt, vilken lyfts fram av handelsföretagen i vår studie, är en ökning av direktleveranser från tillverkare till butik (alternativt direkt till konsument) för att uppfylla konsumentorder. En sådan utveckling kommer att ställa ytterligare krav på koordinering av material- och informationsflöden såväl som på funktionaliteten i framtida IT-system.
Sammanfattningsvis står handelsföretag inför en spännande och utmanande framtid där lagrets och butikens roll kommer att förändras. Utvecklingen mot omnikanaler innebär att kundens upplevelse integreras, men inte nödvändigtvis att alla handelsföretag bör designa sina logistiksystem på samma sätt.
Istället bör fokus ligga på att förstå viktiga faktorer och hur de påverkar lager- och materialhantering. Exempel på sådana faktorer inkluderar framtida tillväxt, ledtidskrav, säsongsvariationer i efterfrågan, storleken på sortimentet, produktkarakteristiken och orderprofilerna för butik och e-handel.
(Artikeln har tidigare varit publicerad i Transportnytt 3-2018)
Joakim Kembro är biträdande universitetslektor i teknisk logistik vid Lunds tekniska högskola och har tidigare arbetat med internationell logistik inom FN. Idag undervisar han och forskar han om lager- och materialhantering samt humanitärlogistik.
Andreas Norrman är professor inom försörjningskedjor vid Lunds tekniska högskola, och undervisar även i industriellt inköp. Hansforskning rör bland annat hur försörjningskedjor anpassas efter skatter och risker, och hur incitament och kontrakt kan utformas.
Kedjorna strävar efter den sömlösa köpupplevelsen
Sedan e-handeln börjat växa i slutet av 1990-talet började handelsföretag utveckla en mängd kombinationer av fysiska butiker och e-handel. Traditionella handlare startade försäljning via nätet samtidigt som e-handlare öppnade fysiska butiker. Företeelsen kom att kallas multikanalsförsäljning. Men kanalerna var inte integrerade, det vill säga kunden kunde inte röra sig mellan kanalerna under en köpprocess, och företagen höll logistiklösningarna och hanteringen av godset för de olika försäljningskanalerna separat.
Idag råder i hela handeln en stark trend att företag går från multikanalsförsäljningen, med sina separata kanaler, till vad som kallas omnikanalsförsäljning. Idealet bakom uppläggen för omnikanalsförsäljning är att kunden ska erbjudas en ”sömlös köpupplevelse”. Kunden ska kunna placera sin order i en kanal (till exempel i sin telefon), få varan levererad genom en annan kanal (såsom hemleverans), och returnera varan genom en tredje (exempelvis en fysisk butik).
För att göra verklighet av ett sådant ideal är det förstås helt avgörande hur handlaren designar och styr integrationen av logistiklösningar, och hos många handelsföretag växer nu medvetenheten om logistikfunktionens avgörande roll för hur kunderna uppfattar hela verksamhetens nivå. Företagen som deltar i vår enkät klassar vi som multi- eller omnikanalsföretag grundat främst på hur de ser sig själva, men ibland justerat efter vår bedömning.
I samband med denna utveckling har kundernas förväntningar ökat i flera avseenden. Framförallt ökar kraven på kortare leveranstid, och företag erbjuder i allt större utsträckning sammadagsleveranser. Dessutom är det starkare fokus på lägre priser vilket ökar kraven på att logistiken också är kostnadseffektiv. För det tredje ökar kraven på nya tjänster så som presentförpackning vid e-handel, flexibla leveranslösningar till hemmet, och enkelhet i att returnera varor, gärna gratis.
Kundernas växande och snabbt föränderliga förväntningar har ökat vikten av, men också svårigheten i att designa, effektiva distributionssystem. En av huvudutmaningarna är att kombinera hantering och leverans av vanligtvis små order från e-kunder med större påfyllnadsorder till butik; det vill säga två olika typer av order som tidigare hanterats i separata kanaler.
Kritiska aspekter inkluderar även besluten om:
• var i nätverket säkerhetslager av ett ständigt växande produktsortiment ska hållas,
• var någonstans i nätverket som en order ska plockas och levereras från för att korta ledtid samtidigt som transport- och hanteringskostnader minimeras, samt
• hur och var handelsföretag hanterar ökande returflöden.
En nyckel till väl fungerande omnikanalslogistik är designen av lagernoderna i nätverket. Genom utvecklingen mot omnikanaler har lagret gått från att huvudsakligen ses som en kostnadspost, till att allt mer utgöra en strategisk pusselbit.
De nya generationerna av automationslösningar kommer att öka effektiviteten och flexibiliteten på lagret. De lagerprocesser som först och främst komma att automatiseras är plockning och sortering, visar den första delstudien i Svenska omnikanal-logistikpanelen, (Bild: Witron)
