Varslar om nedlagda helikopterbaser, mindre isbrytning och minskning av personalen.
Sjöfartsverkets ekonomi är hårt ansträngd. Enligt den treårsplan som inom kort ska lämnas till regeringen gick myndigheten med 457 miljoner kronor i förlust förra året. Årets budget pekar på ett ytterligare tapp om drygt 200 miljoner kronor — något som innebär att man nu tvingas genomföra ”kraftfulla åtgärder”:
Bland annat kommer man att kallägga en av myndighetens sex isbrytare samt halvera kapaciteten på tungt farledsunderhåll och sjömätning. Dessutom planerar man att lägga ned två av fem helikopterbaser för sjö- och flygräddning samt minska på administrationen motsvarande var tionde anställd.
Enligt Sjöfartsverket riskerar den minskade isbrytningskapaciteten att leda till stängda farleder och hamnar.
– De beslutade åtgärderna kommer ha en direkt påverkan på såväl våra kunder som våra medarbetare. Åtgärderna är inget vi vill genomföra, men vi är i en allvarlig ekonomisk situation som gör det nödvändigt, kommenterar Erik Eklund, generaldirektör.
Enligt Sjöfartsverket finns det möjliga lösningar att lösa den ansträngda ekonomin. Förutom att man begär höjda statliga anslag årligen om 250 miljoner kronor ser man också en möjlighet att öka avgifterna till sjöfartsnäringen med 250 miljoner kronor. Dessutom begär man att statens investeringar i sjöfartens infrastruktur och fartygsflotta ska uppgå till 35 miljarder kronor över en tioårsperiod.
– Då ingår även driften av isbrytarna på samma sätt som att staten står för snöröjning på väg och järnväg. Summan motsvarar tre procent av statens satsningar på drift och underhåll i trafiksystemen de kommande tolv åren, kommenterar Erik Eklund.
