REPORTAGE. Sveriges isbrytare är gamla och behöver bytas ut. Beslutet om vilket varv som ska bygga drar ut på tiden, men om allt går i lås levereras den första nya isbrytaren 2028.
De flesta som har passerat 50-årsstrecket tycker nog inte själva att det är läge att gå i pension. Annars är det för landets fem isbrytare. Fyra av fartygen i Sjöfartsverkets isbrytarflotta byggdes i början av 1970-talet och är därmed på god väg att nå sin tekniska livslängd.
— Fartygen är i fint skick men gamla, säger Sjöfartsverkets kommunikationsdirektör Niclas Härenstam och fortsätter:
— Saker slits på en isbrytare och det kan vara svårt att få tag på reservdelar. Därför måste vi själva tillverka våra reservdelar, i våra egna verkstäder. Det gör vår personal jättebra, men det är dyrt och tar tid — det är inte som att beställa något på nätet, direkt. Och tar det för lång tid riskerar vi driftstopp, och så kan vi inte ha det. Det räcker med att vi tar en enda isbrytare ur trafik, så blir det problem att hålla alla norrlandshamnar öppna.
Ett annat problem med dagens isbrytare är att de har gamla motorer och drivlinor.
— Det har ju självklart skett en stor teknikutveckling på 50 år. Det är stor skillnad både på tekniken ombord och på hur man bryter isen. Och vad gäller drivlinorna så är planen att de nya isbrytarna ska ha nya, så kallade dual fuel-motorer som kan klara av att drivas på såväl förnybar diesel som metanol.
Lång process
Processen med införskaffandet av nya isbrytare har pågått länge och ett viktigt mål nåddes i juni 2022. Då anslog den dåvarande regeringen 3,44 miljarder kronor till två nya isbrytare i den nationella planen för infrastruktur, vilket förstås var ett avgörande besked för den fortsatta processen.
Att finansieringen dessutom skedde via infrastrukturplanen var något som sjöfartsbranschen länge efterfrågat.
— Det var faktiskt första gången en sådan här investering ligger i den nationella infrastrukturplanen, vilket vi tycker är väldigt positivt. Vi vill ju att man tankemässigt jämställer isbrytningen med plogning av vägar eller järnväg.
Vill ha tre — fick två
De två isbrytare som ska byggas är tänkta att ersätta två av de tre stora isbrytarna Atle, Frej eller Ymer — exakt vilka två är dock ännu inte bestämt. Ursprungligen hade Sjöfartsverket nämligen begärt finansiering för tre nya isbrytare, men det sa regeringen nej till. Istället är det ännu oklart om och när det blir ett tredje fartyg.
— I och med att vi bara fick finansiering för två nya isbrytare så har vi fått tänka om. Det vi funderar på är om vi skulle kunna köpa in en begagnad, mindre isbrytare som på sikt skulle kunna ersätta den mindre Ale som oftast går i Vänern. En sådan mindre isbrytare skulle också kunna köra i Östersjön och bryta is som kanske inte är lika brutal som i år, säger Niclas Härenstam och tillägger att upphandlingen för ett sådant mindre fartyg redan är igång.
— Faktum är att det kanske kommer beslut på det relativt snart.
Designen klar
Men åter till de två nya beslutade isbrytarna. Där är designen redan klar — utformad av den finska designfirman Aker Arctic — och i nuläget sker förhandlingar om vilket varv som ska tilldelas bygguppdraget.
Dessa förhandlingar har dock dragit ut på tiden. Tidigare var det sagt att ett beslut i varvsfrågan skulle komma i februari, men så har det inte blivit. Istället kommer Sjöfartsverket att förlänga upphandlingen, vilket beror på att man behöver se över den rent affärsmässiga uppgörelsen i affären.
— Det handlar om risktagandet, vem som ska ta ansvar för att fartygskonstruktionen fungerar. Är det vi som lämnar över designen eller varvet som bygger fartygen? Detta är en fråga för våra jurister och ekonomer som behöver justera det hela så att det blir en affär som fungerar för bägge parter i upphandlingen, säger Niclas Härenstam.
Ett halvårs försening
Sjöfartsverket kommer nu att gå ut med en ny förfrågan till intresserade nybyggnationsvarv, vilket kommer att försena beslutsprocessen med upp till ett halvår.
— Tidigare har vi sagt att vi fartygsleveransen skulle ske 2027-2028, men nu är ambitionen att det första fartyget ska kunna levereras under 2028. Exakt leveranstid vet vi först när vi har ett beslut i varvsfrågan.
Sekretess gäller i såväl varvsupphandlingen som i mycket av de tekniska detaljerna kring de nya isbrytarna. Förutom grundläggande fakta som att fartygen blir 26 meter långa, 28 meter breda och får ett djupgående på närmare 9 meter är inte mycket känt.
— En spännande sak är att de nya isbrytarna ska kunna bryta en ränna som är 32 meter bred, trots att fartygen ”bara” blir 28 meter breda. Men exakt hur designteamet löst det rent tekniskt är tyvärr hemligt än så länge, säger Sjöfartsverkets kommunikationsdirektör Niclas Härenstam och tillägger att det är av stor vikt att fartygen har just denna kapacitet.
— Idag bryter vi 26 meter breda rännor, men med 32 meter breda isrännor kan också de lite större fartygen komma in till framförallt Luleå hamn — vilket blir en av de stora vinsterna med de nya isbrytarna. Det behövs för den industriella expansionen i Norrland.
