REPORTAGE. I jämtländska byar pågår ett test där uppkopplade timmerbilar får automatiskt stöd att på utvalda hålla en viss hastighet. Men det är inte helt problemfritt.
Digitalisering av transportsystemet kanske leder tankarna till självkörande bilar och Silicon Valley-teknik. Men i jämtländska byar har digitaliseringen redan börjat användas.
Digitaliseringen ifråga är en kommersiell tjänst från Scania som används i ett projekt som leds av Trafikverket i samarbete med SCA och åkerier som kör timmer. För nyare lastbilar uppkopplade mot tjänsten Scania Zone går det att programmera zoner med olika restriktioner för bland annat hastighet.
Virtuella gränser
Tekniken som används kallas geostaket, eller geofencing, och bygger på virtuella gränser som tillämpas i den verkliga världen. Det testas nu i praktiken på särskilt utvalda sträckor. Trafikverket hoppas att digital teknik där ska vara en kostnadseffektiv lösning för att hålla nere hastigheterna och öka säkerheten.
I januari 2023 skrev Transportnytt och andra medier om projektet som ska pågå året ut. Nu har vi tagit reda på hur det har gått så här långt.
Fyra åkerier — 30 fordon
I projektet har man valt ut fyra åkerier och för närvarande närmare 30 timmerbilar, vilket är ungefär var tionde av alla lastbilar som används för SCA:s transporter i hela området från Söderhamn till Kiruna. Hittills har systemet införts på fyra olika sträckor om totalt knappt fem kilometer. Zonerna har varje åkeri lagt in i systemet från början. Informationen förs efter det över till bilarna och lagras där.
Tre av sträckorna går igenom byar i skogarna i Jämtland och Medelpad, närmare bestämt Hällesjö, Rissna och Laggarberg. Där är genomfartsleden samtidigt den lokala pulsådern, med oskyddade trafikanter som till exempel skolbarn som använder eller korsar vägen. Den fjärde sträckan finns i Timrå, nära en av SCA:s massafabriker dit timmer körs.
”Suveränt”
Vi träffar två av Fermgruppens chaufförer för en intervju med en demonstration. För att de ska kunna visa tekniken i praktiken möts vi i en av de berörda zonerna, i Laggarberg. Där ligger en skola intill vägen.
Christoffer Söderblom säger att konceptet är suveränt. När man kommer in på en berörd sträcka går det inte att gasa över den skyltade hastigheten. Det sker ingen automatisk inbromsning vilket enligt honom är det säkraste för att undvika sladd vintertid. Körs bilen med farthållaren sänks hastigheten stegvis. Om bilen går för fort lyser det rött på instrumentpanelen och när hastigheten sänks slår det om till vitt. Först sedan bilen lämnat zonen går det att höja farten igen.
Frida von Beetzen tar mig med i hytten på en kort provkörning. En symbol visar att vi är inne i en 50-zon. När vi passerat 80-skylten tar det cirka tre sekunder innan restriktionen släpper och hon kan accelerera. Efter att hon har vänt och kör in i zonen igen tar det däremot betydligt längre tid innan bilen uppfattar zongränsen.
Kan förbättras
Både Frida von Beetzen och Christoffer Söderblom tycker om systemet, men de ser saker som kan förbättras.
– Det krävs lite finslipning av tillslag och frånslag. Jag tycker inte att den släpper på samma ställe varje gång jag lämnar en viss zon. Ibland hinner man långt ur zonen innan man får öka på gasen igen, säger Christoffer Söderblom.
– Här intill, vid skolan, är det en 30-zon och den ska bara gälla klockan 6–18. Den kan enligt bilen vara aktiv även utanför de tiderna, säger Frida von Beetzen och tillägger att det är något som det jobbas på men inte är löst ännu.
Genomtramp
För den händelse att föraren skulle hamna i en situation då man behöver öka hastigheten trots allt, går det att göra ett så kallat genomtramp med gaspedalen. Det skulle kunna behövas om det kommer ett utryckningsfordon bakom och man behöver ge plats, eller för att häva en sladd berättar Christoffer Söderblom.
Genomtramp kan även användas för att höja hastigheten när 30-zonen slagit till felaktigt. Vid varje genomtramp skickas det direkt e-mail om detta till chefen. Sedan får man vara beredd på att förklara sig. Varken Frida von Beetzen eller Christoffer Söderblom tycker att det är värt det i det här fallet.
– Jag ser inget annat negativt än det här med tidsstyrningen. Löser man det får de gärna utöka till fler byar där det är skyltat 30 eller 50, avslutar Frida von Beetzen innan hon kliver in i lastbilen och kör upp mot skogen för ett nytt arbetspass.
Medvetna om problemen
Alla som vi pratat med är medvetna om de upplevda problemen kopplade till att lastbilen passerar zongränserna. Vi ställer därför frågor om det även till Scania och får svar via e-mail från Andrea Wetterberg, kommersiellt ansvarig för Scanias erbjudande kring digitala tjänster.
– Tekniken använder en tröskel på tre sekunder in och ut ur zonerna för att minska risken för flera in- och uthopp när man befinner sig på gränsen av en zon. Sedan tar det tio sekunder för funktionen att aktiveras och fordonet börjar rapportera överträdelser av zonreglerna. Detta ska man ta hänsyn till när man ritar ut zonen, skriver Andrea Wetterberg och tillägger följande angående zonen som inte ska vara aktiv på natten:
– Systemet agerar på tiden angiven från GPS och det spelar ingen roll vad klockan i fordonet är inställd på.
”Chaufförerna gillar det”
Det är svårt att dra någon slutsats huruvida förväntningarna på tekniken är överdrivna, eller om det faktiskt är något som behöver åtgärdas. Detta ska parterna jobba vidare med under projekttiden. Scania ingår inte formellt i projektet annat än som leverantör av sin tjänst som de redan erbjuder alla sina kunder.
Med i projektets ledning finns Lars Nolander som är logistikchef för industriförsörjning på SCA Skog. Han säger att de vill utöka till fler orter och fler åkerier, redan på senhösten i år.
– Systemet är enkelt att införa och chaufförerna gillar det. Våra bilar kommer att fortsätta med det här även efter projekttiden. Det finns ingen anledning att sluta.
– Det borde också få spridning till andra fordon än de som kör för oss, för det passerar ju många andra lastbilar på samma typ av vägar, säger Lars Nolander.
FAKTA OM SCANIA ZONE
– Varje åkeri lägger in sina zoner och restriktioner via dator.
– Informationen om zonerna förs över till den uppkopplade bilen via internet och lagras sedan i bilen.
– GPS-uppkoppling krävs för att det ska slå till.
– Alla Scanias lastbilar producerade från senare delen av 2019 har förutsättningar för hastighetszoner. Fordon producerade från 2017 kan i många fall anpassas.
– Scania Zone ingår i ett paket med andra positioneringstjänster samt förar- och fordonsutvärdering.