Huruvida Sveriges varuhandel med Storbritannien blir trögare när det senare går ur EU tycks vara för tidigt att säga. Och vem vet när det blir? Men de redan inträffade svängningarna på valutamarknaden kan ge snabba förändringar i godsflödena.
Blir det meckiga tullprocedurer, en triggad lågkonjunktur, slut på investeringar i Storbritannien eller valutakaos? Många aspekter ska räknas in hos den som vill göra prognoser över hur varorna kommer att röra sig mellan Europas delar under åren som kommer.
Ett snabbrörligt område som kan påverkas relativt snabbt är dock konsumenters e-handel, i ljuset av de valutasvängningar som redan kan mätas.
– Troligen kommer vi att handla mer från Storbritannien när pundet försvagas. Vad som händer på lång sikt står skrivet i stjärnorna och vi får avvakta med spekulationer, säger Postnords e-handelsexpert Arne Andersson till Transportnytt.
Pundförsvagningen gynnar svenska konsumenter men missgynnar svenska e-handelsföretag, varav många har väsentliga andelar av sin omsättning i Storbritannien.
Om pundet går ner borde kronan stärkas så att det blir billigare att köpa varor från Storbritannien, kan man tycka. Och det är sant om man tittar på bara dessa två länder. Men när det blåser på valutamarknaden söker sig investerare särskilt till USA-dollarn, och gentemot den har även vår krona fått ta kursstryk.
På onsdagen veckan efter folkomröstningen hade pundmärkta varor blivit 5 procent billigare i kronor räknat, jämfört med en vecka tidigare. Och sedan spekulationerna om utträde tog fart i höstas har pundet blivit uppemot 14 procent billigare för oss. Det har rimligen gjort det svårare för britter att köpa svenska varor, och lättare för svenskar att köpa brittiska. Ännu svårare kan det dock ha blivit att köpa varor prismärkta i dollar eller euro, som gått upp ännu mer gentemot pundet.
I kronor räknat gick dollarn upp runt 25 öre på den brutna veckan, till strax under 8,50 på onsdagen. Euron gick upp runt en tioöring, till lite över 9,40. Pundet kostade omkring 11,40 kronor.
