ÅSIKTEN: ”Många industriföretag förlitar sig på en fungerande godsjärnväg”

Erica Kronhöffer
 Hållbarhets- och kommunikationsdirektör Green Cargo AB. Foto: Green Cargo Erica Kronhöffer
 Hållbarhets- och kommunikationsdirektör Green Cargo AB. Foto: Green Cargo

Riktade infrastruktursatsningar för godstrafiken är en viktig pusselbit för att snabba på återhämtningen efter pandemin, skriver Green Cargos hållbarhets- och kommunikationsdirektör Erica Kronhöffer – och nämner de tre viktigaste järnvägsprojekten för godstrafiken.

Godstransporter på järnväg är en viktig grund för Sveriges välstånd och konkurrenskraft. Många industriföretag förlitar sig på en fungerande godsjärnväg, som miljö- och kapacitetsmässigt är oslagbar jämfört med andra transportslag. 

Det är spännande att se den snabba utveckling som sker hos alla transportslag med nya bränslen, ökad andel elektrifiering och bättre fordon. Men vi måste se klart på storleken på det transportarbete som sker på järnvägen och dess betydelse för svensk basindustri.

I skrivande stund arbetar Trafikverket med att revidera den nationella infrastrukturplanen. Planen behöver innehålla tydliga satsningar som är viktiga för godstrafiken. Både när det gäller att öka kapaciteten i det befintliga järnvägsnätet och nya infrastruktursatsningar.

Att öka kapaciteten i befintligt järnvägsnät är ett effektivt sätt att klara ökade godsvolymer. Vi har förslag som vi anser rimmar väl med Trafikverkets så kallade fyrstegsprincip: ”tänk om, optimera, bygg om, bygg nytt”. Det finns fyra områden som vi särskilt vill peka på: effektivare tågplaneprocess, utvidgad lastprofil, längre tåg samt höjd bärighet. När det gäller de två sistnämnda önskar vi bland annat att genomförandet av den europeiska standarden med 750 meter långa tåg påskyndas och att axellasten generellt höjs från 22,5 ton till 25 ton på godsstråk med stora volymer.

Kopplat till större förändringar på stråk och banor har vi ett antal förslag. Våra ”topp tre” är:

Dubbelspår Hallsberg–Mjölby: Den enskilt viktigaste infrastruktursatsningen för nationell och internationell godstrafik. Planerna på ett dubbelspår har funnits med sedan 1990-talet. Delsträckor har fått dubbelspår och arbete pågår, men färdigställandet ligger i nuvarande plan först 2027. Nu krävs tempo för att den aktuella åtgärden inte ska riskera att bli försenad ytterligare. I den nya nationella planen hoppas vi på att färdigställandet kan tidigareläggas och att dubbelspåret byggs klart.

Fyrspår Hässleholm–Lund–Malmö: Här råder en alltmer akut kapacitetsbrist, framför allt mellan Lund och Malmö. Trängseln på spåren leder till kvalitetsproblem för upplägg med höga krav på leveranssäkerhet som inom handeln och fordonsindustrin. Det är därför glädjande att se att färdigställandet av fyrspåret sträckan Lund-Malmö har tidigarelagts och ska vara klart 2023.

Ökad kapacitet Alingsås–Göteborg: Vi föreslår en utbyggnad till fyrspår på Västra stambanan på sträckan Alingsås – Olskroken samt en ny anslutning från Sävenäs rangerbangårds östra ände till Västra stambanan.

Exempel på andra viktiga satsningar för godstrafiken är upprustning av stambanan genom övre Norrland, godsstråket genom Bergslagen och Mittbanan (Sundsvall–Ånge).

Godstransporter på järnväg har alltid varit en central del av det blodomlopp som transportsystemet utgör. Det är än mer tydligt nu i pågående pandemi. Vi måste säkerställa förmågan att kunna växla upp och bidra till att accelerera återhämtningen. Riktade infrastruktursatsningar för godstrafiken är en viktig pusselbit.

Erica Kronhöffer
Hållbarhets- och kommunikationsdirektör Green Cargo AB

Pierre Kjellin E-mail:
Publicerad 2020-10-26 13:32 Uppdaterad måndag, 26 oktober 2020 13:33

Gratis nyhetsbrev varje vecka. Registrera dig nu:

Utkommer helgfria torsdagar, utom i juli. Din adress används endast för epost från Transportnytt. Du kan avbryta prenumerationen när du vill.

Sök här!