Efter att Vägslitagekommitténs förslag lagts i regeringskansliets papperskorg, publicerar nu finansdepartementet en egen 21-sidig grovskiss över hur den tänker sig att en vägslitageskatt borde se ut.
Ser hyfsat lovande ut, tycker åkarna – men industrins stora transportköpare studsar.
Dagens vägavgift, som baseras på tid, missgynnar svenska åkerier i konkurrensen mot utländska. En skatt som istället baseras på vägslitaget skulle därför bidra till ordning och reda i branschen, är en huvudtanke.
Men hur ska skatten se ut? En vägslitagekommitté har tidigare lagt fram ett förslag, men regeringen bedömde att det skulle ha försämrat konkurrenssituationen för de svenska åkarna. I den 21-sidiga promemoria som regeringen nu lägger fram istället har det tilltänkta vägnätet krympts till vägar med minst 500 tunga fordon per dag. Norr om Sundsvall blir det därför få vägar som ska fordra slitageskatt utöver E4.
Alla lastbilar över 3,5 ton är nu tänkta att beskattas, med differentiering efter fordonsegenskaper som kan anses spegla vägslitaget – vikt, antal hjulaxlar samt förekomst av draganordning – såväl som fordonsegenskaper som avspeglar utsläpp. Differentiering av skatten ska göras även mellan tätorts- och landsbygdskörning, och dessutom ska det göras skillnad beroende på ifall det skulle gå att flytta över transporter till sjö och järnväg eller inte. Administrationen för åkaren ska hållas ned genom att sträckan mäts med satellitpositioneringsutrustning, som också registrerar sträckan automatiskt.
– Det är ett framsynt förslag, och differentieringen utefter trafikintensitet och geografi gör att timmertransporter och stora delar av Norrlands inland kan undantas, säger Sveriges Åkeriföretags vd Rickard Gegö.
– Det är också bra att skatten ska gälla redan för fordon över 3,5 ton och inte enbart tas ut på tyngre lastbilar, som varit aktuellt tidigare.
Läs även om Näringslivets transportråds skarpa kritik mot förslaget.
Finansdepartementets förslag finns tillgängligt som pdf här.
