REPORTAGE. Drömmen om en kustbana mellan Umeå och Luleå har funnits i flera decennier. Målet är att järnvägen ska vara färdig år 2040 — om pengarna räcker och alla planer går i lås.
Industrisatsningarna i norr kommer att medföra stora krav på transportmöjligheter både för gods och människor. Regeringen har därför bett Trafikverket påskynda arbetet med Norrbotniabanan — en järnvägssatsning med en lång och segdragen historia.
Faktum är att idén om en järnväg längs Norrlandskusten väcktes redan på 1980-talet, då länsstyrelserna i berörda län initierade en utredning om behovet av järnväg. 1996 fattade riksdagen beslut om att bygga 190 kilometer järnväg – den så kallade Botniabanan mellan Kramfors och Umeå. 2010 invigdes den efter flera års försening som bland annat berodde på höjda krav i Miljöbalken.
Hänvisade till gamla banan
Alla norr om Umeå är dock fortfarande hänvisade till den gamla, slitna och överbelastade stambanan, som är dragen flera mil inåt landet och inte genom de stora kuststäderna Skellefteå, Piteå och Luleå. Detta för att man för 100 år sedan ville skydda järnvägen från sabotage i händelse av krig.
Att resa med buss mellan Luleå och Umeå idag tar idag upp till 4,5 timmar, med tåg cirka fyra timmar, men med ett snabbtåg på Norrbotniabanan skulle det kunna ta 1,5 timmar.
Tack vare medfinansiering av EU fick planeringen av sträckan mellan Umeå och Skellefteå, etapp 1 av Norrbotniabanan, sig en skjuts och planeringen drog i gång i slutet av 2010-talet.
De första tolv kilometerna mellan Umeå och den lilla orten Dåva var en prioriterad sträcka, behandlad i en separat järnvägsplan. I Dåva finns nämligen en stor och växande industripark och värmeverk och hit går cirka 10 000 lastbilstransporter per år, så att ersätta dem med tåg skulle ge stora vinster.
Fördröjts flera gånger
Arbetet har dock fördröjts i flera omgångar. Det ena som hände var att det tog två år att få vattendomen för tunneln som ingår i sträckan.
– Vi trodde att det skulle ta ett år, så där blev det ett års fördröjning, säger Richard Österbacka, projektledare hos Trafikverket för Norrbotniabanan mellan Umeå och Dåva.
Det andra som hände var att upphandlingen av tunnelbygget blev överklagad. Överklagan avslogs, så anbudet gick till den ursprungliga entreprenören, men då hade det gått så lång tid så entreprenören ville ha mera betalt.
Upphandlingen fick göras om och nyligen blev det klart att byggföretaget Implenia tilldelats uppdraget.
Det övriga arbetet mellan Umeå och Dåva har däremot redan pågått i flera år.
Enkelspår till en början
Förutom tunneln är det i dag i stort sett färdigpreparerat för dubbelspår mellan Umeå och Dåva, men till att börja med kommer det att byggas enkelspår. Markentreprenaden ska vara helt klar i oktober i år. Det som återstår sedan är att lägga räls.
Samtidigt pågår planeringen av resten av etappen från Dåva fram till Skellefteå, 13 mil, som i sin tur också har fördröjts. Järnvägsplanerna har överklagats av både privatpersoner och rennäringen och processen har tagit cirka ett år innan regeringen i december beslutade att avslå samtliga överklagningar, så nu har järnvägsplanerna vunnit laga kraft.
Prognosen för trafikstart mellan Dåva och Umeå är 2026.
– Nu är schemat så pressat att egentligen får ingenting gå fel för oss, för då kommer vi inte klara trafikeringen till 2026, säger Richard Österbacka.
Oklart med resten
När det gäller resten av Norrbotniabanan är det mer oklart. År 2022 fanns den för första gången med i sin helhet från Umeå till Luleå i den nationella infrastrukturplanen som riksdagen har fastställt för 2022–2033. Finansieringen är dock endast klar med upp till 15 miljarder kronor, medan den totala kostnaden för återstoden av bygget beräknas bli 40 miljarder kronor.
I fjol fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att påskynda Norrbotniabanans andra etapp, från Skellefteå till Luleå.
När tror du att vi kan få se Norrbotniabanan ända upp till Luleå?
– Trafikverkets mål är 2040. Det är det enda jag kan säga.
Richard Österbacka hoppas och tror att Norrbotniabanan blir verklighet fram tills dess och är övertygad om att den får stor betydelse.
– Man knyter ihop städerna, det kommer att betyda jättemycket, både för persontrafik och godstrafik och pendlingsmöjligheter.
Läs mer om Norrbottniabanan här!
Text: Ulrika Vallgårda
