Dagen för att inkomma med remissvar på förslaget till ny nationell infrastrukturplan är passerad. Läs vad några av de tyngsta instanserna tycker om planen.
Förslaget till ny nationell infrastrukturplan presenterades av Trafikverket i december och har sedan dess varit ute på remiss. Samtliga remissvar har nu inkommit, och du kan själv ta del av vad samtliga myndigheter, regioner, kommuner, näringslivsaktörer och andra berörda parter anser på den här sidan.
Den nya infrastrukturplanen ska gälla för åren 2022-2033 och har en total budget på 799 miljarder kronor. När planen presenterades låg tonvikten på fortsatta satsningar på järnvägsunderhållet och de nya stambanorna, där man samtidigt flaggade för förseningar på sträckan Göteborg-Borås. I förslaget framkom också att Trafikverket varnar för att pengar saknas till vägnätet.
”Inte på långa vägar tillräckligt”
Det sistnämna är något som branschorganisationen Transportföretagen tar fasta på. De anser att för lite medel avsätts för underhållet av såväl väg som järnväg och skriver följande:
”Även om anslagen ökas något är det inte på långa vägar tillräckligt för att börja betala av på underhållsskulden på väg- och järnvägsnätet. Att vårda det vi redan har är samhällsekonomiskt lönsamt. Trots det så räcker inte underhållsbudgeten för att upprätthålla dagens funktionalitet. Transportföretagen efterlyser en långsiktig och finansierad underhållsplan för väg- och järnvägsinfrastrukturen.”
Transportföretagen anser vidare att höghastighetsjärnvägen måste finansieras utanför plan och att ”höghastighetsjärnvägen är en gökunge i infrastrukturbudgeten”. Om inte finansieringen sker utanför planen ”riskeras både underhållet och flexibiliteten att föreslå nya, angelägna investeringar trängas undan”.
Mer pengar till väginfrastruktur
Även Sveriges Åkeriföretag anser att de ”föreslagna samhällsekonomiskt olönsamma satsningarna på höghastighetståg dränerar ekonomiska möjligheter för att genomföra lönsamma investeringar och åtgärder för drift och underhåll av väginfrastruktur”.
Åkeriföretagen vill att den totala budgeten för infrastrukturplanen bör höjas till 1 000 miljarder kronor där ”åtminstone 150 miljarder kronor av denna ökning /bör/ tillföras utveckling av vägtrafik, investering i vägobjekt, återtagande av underhållsskuld i vägobjekt samt vidmakthållande och drift av väginfrastruktur”.
”Tar orimligt lång tid”
Branschorganisationen Tågföretagen menar å sin sida att det är ”välkommet att planförslaget innehåller stora satsningar på nybyggnation men /att/ genomförandet tar orimligt lång tid”. I remissvaret skriver de:
”Det är varken effektivt eller ändamålsenligt att stora svenska infrastrukturprojekt ska behöva ta 30-40 år eller mer att genomföra. Det är redan en realitet för exempelvis Västkustbanan och ser planeringsmässigt ut att bli det även för Nya Ostkustbanan, Norrbotniabanan, de nya stambanorna för höghastighetståg och det nödvändiga införandet av signalsystemet ERTMS.”
Förutsätter byggstart ”snarast möjligt”
Som nämns ovan meddelade Trafikverket i december att sträckan Göteborg-Borås försenas på grund av att Härryda kommun kräver fler stopp genom sin kommun än bara vid Landvetter flygplats. Detta är något som Västsvenska Handelskammaren tar upp i sitt remissvar, där man visserligen välkomnar att sträckan finns med i planförslaget men torrt konstaterar:
”Vi förutsätter att byggfasen inleds snarast möjligt och att projektet i nästföljande nationella plan har status ”Pågående”.”
Även Västra Götalandsregionen tar upp nämnda sträcka och skriver att ”delen Göteborg-Borås är högst prioriterad i Västra Götaland”.
Kritik mot försening av Ostlänken
På andra sidan landet är Mälardalsrådet — en samverkansorganisationen för kommunerna och regionerna i Stockholm-Mälarregionen — kritiska mot Trafikverkets förslag om senarelägga färdigställandet av Ostlänken från år 2028 till 2035:
”Förseningen av utbyggnaden av fyrspåret på Ostkustbanan som aviseras i planförslaget riskerar att drabba både regionens och regeringens klimatpolitiska- och bostadspolitiska målsättningar”, skriver man i sitt remissvar”.
— Våra regioner vill fortsätta att utveckla transporterna, bostadsbyggandet och klimatarbetet så att människor kan bo, leva och verka i Mälardalen. Nu vill vi att staten svarar upp i planeringen av framtidens transporter och håller sina löften om Ostlänken och annan infrastruktur som ger nytta för hela landet, säger Monica Johansson (S), regionstyrelsens ordförande Region Sörmland och vice ordförande Mälardalsrådet, i ett pressmeddelande.
Regeringen väntas fatta beslut om den nya infrastrukturplanen under våren.
