Lågkonjunkturen satte sin prägel på flödena i de svenska hamnarna förra året. Totalt föll godsvolymerna med drygt 6 procent.
De bistra tiderna i ekonomin med inflation, höjda räntor och mindre pengar i plånboken återspeglar sig i statistiken över godstrafiken i de svenska hamnarna. Enligt Sjöfartsverket lastades och lossades förra året totalt 162,6 miljoner ton gods i hamnarna — vilket är en minskning med 8,5 miljoner ton eller 6,3 procent jämfört med 2022.
För Göteborgs hamn, som ju är Sveriges klart största hamn, landade volymminskningen totalt sett på 11,3 procent enligt Sjöfartsverkets siffror. Samtidigt gick det alldeles utmärkt för vissa godssegment i Göteborg, framförallt då för containertrafiken. Totalt hanterades förra året 914 000 containrar TEU i hamnen, vilket var en ökning med 3 procent och faktiskt ett rekordstort antal hanterade containrar i hamnen.
Det som driver containerutvecklingen i Göteborg är dels att den svenska basindustrin med skogsindustrin i spetsen fortsatt att gå starkt, dels att Göteborg lyckats öka sin marknadsandel jämfört med andra svenska hamnar.
Uppåt på exporten
Beträffande basindustrin är det främst exportprodukter som ökar i Göteborg, medan det är tuffare på importsidan — något som förstås kan förklaras med att svensken tvingats hålla hårdare i pengarna på senare tid. Samtidigt noteras i Göteborg att tappet på importen bromsade in under det fjärde kvartalet 2023 — från en nedgång på 20 procent till 10 procent.
— Det är glädjande att svensk exportindustri fortsatt står stark och att man på importsidan nu ser en ljusning, kommenterar Claes Sundmark, försäljningschef hos Göteborgs Hamn.
Vad gäller antalet containrar som fraktades på järnväg via Göteborg och det skandinaviska inlandet så minskade dessa med 9 procent. En av orsakerna uppges vara underhållsarbetena på landets järnvägar och problem med Trafikverkets planeringsverktyg.
Nämnas kan också att hanteringen av energiprodukter i Göteborg minskade med hela 17 procent, vilket bland annat förklaras av att det varit underhållsstopp i hamnens två stora raffinaderier. Sannolikt har Sveriges största oljehamn Brofjorden tagit över mycket av råoljeflödena från Göteborg, då man förra året ökade sina flöden med över 13 procent.
Minskning också i Stockholm
Även för Stockholms Hamnars del — där hamnarna i Stockholm, Kapellskär, Norvik och Nynäshamn ingår — påverkades man förstås också av lågkonjunkturen. Enligt Stockholms Hamnars siffror hanterades förra året 7,4 miljoner ton gods i de fyra hamnarna, vilket är en minskning med nästan 16 procent från 2022.
Också i Stockholm är det till stor del den minskade importen som ligger bakom nedgången i mängden gods. Enligt hamnen påverkas man mycket av den krisande byggsektorn, då mycket av importgodset utgörs av byggvaror från Baltikum och Polen.
Stabilt på passagerarsidan
På passagerarsidan ökade både Göteborg och Stockholm, och för landet som helhet noteras att antalet passagerare var stabilt. För Stockholms del kan nämnas att Viking Line slutade trafikera linjen Kapellskär-Mariehamn. Det har i sin tur inneburit att Rederi AB Eckerö är ensamma om den populära kortruttsrafiken till Åland — vilket märks i siffrorna för Grisslehamn, varifrån Eckerölinjens Ålandstrafik utgår. Som framgår av tabellen här nedan ökade antalet passagerare i Grisslehamn förra året med 37 procent.
Antalet passagerare ökade även i exempelvis Trelleborg och Karlshamn, men hamnen som sticker ut mest i detta avseende är ändå Lysekil. Där ökade passagerarantalet förra året med otroliga 715 procent, även om det förstås rör sig om betydligt lägre totalsiffror än för hamnarna i toppen av tabellen. Enligt hamnen själva beror ökningen på att rekordmånga kryssningsfartyg sökt sig till den västkustska sommarhamnen.
Fotnot: Tabellerna här nedan baseras på Sjöfartsverkets farledsdeklarationer. Dessa siffror sammanställs tidigt på året, men kan avvika något från den officiella hamnstatistiken som blir klar senare under året och använder andra källor.
