Vart tionde fartyg bryter mot Nordeuropas svavelutsläppsregler, visar omfattande fjärrmätningar som forskare vid Chalmers har gjort med en egen metod.
– Vissa rederier verkar ha satt i system att fuska, säger professor Johan Mellqvist.
– Vi kan se tydliga skillnader i efterlevnad beroende på vem som äger fartygen, säger Johan Mellqvist, som leder arbetet hos Chalmers.
Systemet som hans grupp har utvecklat har fått fotfäste, och har börjat införas skarpt för svavelutsläppsövervakning i ett antal länder världen över. Det beskriver Chalmers i ett detaljerat pressmeddelande apropå konferensen Shipping and the environment, som hållits på Göteborgs universitet i dagarna.
Chalmersforskarnas övervakning bygger på fysikalisk och kemisk analys med en elektronisk så kallad sniffer, i kombination med andra tekniker såsom optisk fjärranalys och system för automatisk identifiering av fartyg. Luftmätningarna görs både vid fasta stationer – vid Göteborgs inlopp och broarna över Öresund och Stora bält – och från ett flygplan som rör sig runt Danmark och över Engelska kanalen.
I det nordeuropeiska så kallade Seca-området (sulphur emission control area), där den tillåtna svavelhalten i bränslet sänktes från 1 procent till en tiondel vid ingången av 2015, är det sammantaget omkring vart tionde fartyg som bryter mot reglerna. Men det handlar inte om slumpmässiga variationer. Överträdelserna följer klara mönster.
– Vi kan se att fartyg som kommer sällan, inklusive kryssningsfartyg, oftare bryter mot reglerna. Och att det är vanligare att fartyg släpper ut för mycket svavel på väg ut ur området än på väg in, när de riskerar en ombordbesiktning.
I östra delen av Engelska kanalen, nära Secas gräns, bryter 15 procent av fartygen mot reglerna. Kring Danmark 10 procent och vid de fasta mätstationerna 2–5 procent.
Före regelskärpningen beräknades att 50 000 europeer varje år dog i förtid av sjöfartens svavelutsläpp. Enligt Johan Mellqvist har rederierna dock mycket pengar att spara på att bryta mot reglerna. Det dyrare lågsvavliga bränslet kan ge merkostnader på 1 miljon kronor för bara en tur- och returresa mellan England och Sankt Petersburg.
