REPORTAGE: Allt som säljs i koncernens 125 varuhus passerar genom lagret i Skara, där man gör sig redo för ökad automatisering.
Den som passerar Skara på E20 kan knappast undgå att lägga märke till Julas centrallager som breder ut sig vid sidan av motorvägen. Centralagret i Skara är navet i företagets logistik, vilket bevisas av att samtliga koncernens 15 000 produkter går via detta lager som med sina cirka 178 000 kvadratmeter också är norra Europas största.
Jula tar inte bara hand om sina egna behov utan är också genom ett av sina bolag, Jula Logistics, tredjeparts-leverantör till andra aktörer med behov av lager och logistik. Företaget driver en så kallad torrhamn i Falköping, alltså en sorts förlängning av en sjöhamn.
– Allt som kommer till Göteborgs hamn lastas om till tåg och rullar vidare till Falköping. Därifrån fraktas godset med lastbil den sista sträckan till Skara, säger logistikchef Mikael Lennartsson Kellett och tillägger:
— Det gör att vi har väldigt stora möjligheter att vara en attraktiv partner till bolag som både importerar och exporterar. Det finns en hel del pågående diskussioner med nya kunder inom framför allt trävaruindustrin.
Centrallagret är hjärtat
När bygghandelskedjorna konsoliderar och letar stordriftsfördelar står logistikfrågan högt upp på dagordningen. Men inte alla investerar i centrallager.
– Centrallagret i Skara är själva hjärtat i varuförsörjningen för Jula. Vi har valt centrallager med alla de synergivinster som det ger. Men Jula Logistics har också en fastighet i Falköping där Postnord har sin verksamhet. Och vi förbereder en ny fastighet på 60 000 kvadratmeter som även den kommer ligga i Falköping och i anslutning till vår bangård för att ta hand om externa kunders logistik i anslutning till järnvägen, säger Mikael Lennartsson Kellett.
Med en sådan satsning går Jula tvärt emot den försiktighet som verkar prägla marknaden i stort.
– Det är något som ligger i Julas natur. Visst måste man vara vaksam på vad som händer i omvärlden, det ger oss spelplanen. Men vi känner oss starka och väl rustade att expandera, trots att världen har något andra förutsättningar än den haft under de senaste åren.
– Och det är inget unikt, fortsätter Mikael Lennartsson Kellett. Även under tidigare lågkonjunkturer har Jula arbetat proaktivt och stått väldigt starkt när vi kommit ur dessa lågkonjunkturer.
Lagret i Skara byggs inte ut mera ytmässigt just nu.
– Däremot arbetar vi med att effektivisera internt bland annat genom ett stort pågående projekt som handlar om att införa självgående truckar, så kallade AGV:er eller autotruckar, levererade av Toyota.
Kompaktlager ökar kapaciteten
Ytmässigt har Jula redan tidigare ökat kapaciteten genom att använda en teknik som kallas kompaktlager, eller moving racks. Det är ett stallagesystem, ungefär som ett arkiv, där hyllorna står tätt ihop. När en truck behöver komma in så öppnas gången mellan pallställen.
– Det gör att vi får in väldigt många pallar på en relativt liten yta. I kompaktlagret kör vi igång med 32 stycken autotruckar i mars-april, som installeras och körs in under cirka ett år.
Ungefär 350 personer arbetar på centrallagret och idag kör man konventionella eltruckar.
– Men automationsprojektet handlar inte om att dra ner på personal, utan för att kapacitetssäkra för framtiden. Vi har så mycket att göra ändå, så all personal kommer behövas. Det är snarare så att vi inte fått plats med fler truckar.
Beroende på säsong är centrallagret i drift dag, natt och helger.
– Men inte 24 timmar alla dagar i veckan, utan måndag till fredag och på helgen ett helgskift. Som det är nu kör vi dag, kväll och helg.
Solcellspaneler på taket
Lagerytan i Skara är på 178 000 kvadratmeter där den senaste utbyggnaden på 28 000 är andra delen av kompaktlagret. Den stora byggnaden värms upp av bergvärme och 20 000 kvadratmeter av taket är täckt med solpaneler med en effekt av 3,1 MW. Detta gör Jula självförsörjande på el och man kan också ladda sina eldrivna 32 meters lastbilar som sköter transporterna från Falköping till Skara.
I Julas fall ger kompaktlager nästan en fördubbling av pallplatserna i jämförelse med pallställ i standardutförande. Med en takhöjd på 10,3 meter har man kunnat stapla sex pallplatser på höjden i de flesta utrymmen.
– Det är den största mobila pallställs-installationen i världen, och gör att vi får plats med två tredjedelar av alla våra pallar på ungefär 50 000 kvadratmeter lageryta.
Pallställ på vagnar
Pallsystemet Movo från Constructor består av pallställ på vagnar som körs på ingjuten golvräls. Varje vagnsektion klarar laster på upp till 24 ton och vagnarna kan göras hur långa som helst, vilket i teorin kan ge oändlig last. Vagnarna styrs av ett kontrollsystem från Siemens och tekniker från leverantören Constructors fabrik i Tyskland har utvecklat modulen mellan Siemens-systemet och Julas warehouse management system, WMS.
Installationen på Julas centrallager är det första AGV-systemet som integreras med ett mobilt pallsystem av den här storleken.
Antalet pallplatser är cirka 300 000. Det finns inga skrivna planer för ytterligare utrymmesbehov.
– Det avgörs av vilken väg vi väljer att gå framöver. Om vi fortsätter med automation, och där är vi inte ännu, kan det påverka behovet. Den storlek vi har gör att vi klarar några år framöver utan att det ska bli några problem. Däremot kan det finnas andra flöden som kommer in i bilden, till exempel e-handel som ständigt växer och vad vi i övrigt väljer att satsa på.
Varuflödet in till lagret och ut är mycket stort.
– Vi kör ungefär 25 000 containrar om året in till lagret och vi hanterar ungefär 5 000 pallrörelser om dagen vilket motsvarar 150 trailers om dagen i genomsnitt.
Av det totala flödet in till lagret kommer 60 procent med container från Asien, 30-35 procent från Sverige och resten från övriga Europa.
Expansion ger utmaningar
Allt handlar om flöden och de är sällan jämna. All kapacitet till trots tar det väl ibland emot någonstans?
– Från logistisk synvinkel finns det en fördel med att vara stora eftersom varje nytt varuhus innebär en procentuellt sett liten ökning av flödena. Att gå från 120 till 121 varuhus är inte så svårt. Men i den takten som vi expanderar så ger det även oss utmaningar.,
Centrallagret skickar inte varor till alla varuhus varje dag, men det ligger på mellan 60 och 80 per dag, berättar Mikael vidare:
– Störningar i leveransflödena var väldigt påtagliga under pandemin och självklart finns det vissa sortiment som kan drabbas hårdare av sena leveranser än andra. Julsortiment till exempel är ju helt obrukbart i januari utan är avhängt på att leveranserna kommer i tid. Både under 2020 och 2021 brottades vi med sådan problematik.
Men under fjolåret rättade detta till sig, fortsätter han. Vi kan se att det är betydligt lättare att få tag i både produktionskapacitet från våra leverantörer och transportkapacitet från transportörer.
Bra kontroll på inflödena
– Transportflödet från Asien till Europa går mycket bättre nu. Mycket mindre störningar och jag skulle säga att vi lider inte alls av det idag. Vi har bra kontroll på våra inflöden just nu.
– Efterfrågan är inte heller låg, självklart känner vi av konjunkturen men vi har fortfarande hög efterfrågan även om vi alltid önskar att den var högre.
Vad Mikael berättar är givetvis goda nyheter från en bransch som under hösten överlag präglats av pessimistisk mediarapportering. Ändå är flödena bara en sida av affären.
– Så har vi andra utmaningar att brottas med istället, typ läget i världen i stort. Konjunkturen som sådan är ju tuff.
————————————————————————————————————————————–
FAKTA OM JULA
Jula är ett familjeföretag med ett sortiment som vänder sig till gör-det-självaren. Jula startades 1979 på gården Jultorp i Västergötland. Idag har Jula totalt omkring 4 000 anställda, 125 varuhus och omsätter cirka 10 miljarder SEK.
