REPORTAGE. I Skellefteå byggs just nu en unik drönarflygplats — en så kallad droneport. Syftet är att skapa en testbädd för eldrivna drönarfrakter, något som väntas bli verklighet inom bara några år.
Spaden har satts i marken för Skellefteå Droneport, en av Europas första flygplatser för eldrivna drönare. Rent fysiskt kanske inte droneporten imponerar: på en deponitomt i ett industriområde anläggs en start- och landningsyta på cirka 15×15 meter. Intill byggs ett större industritält avsett för underhållsarbeten och tester.
Samtidigt är det mycket annat med projektet som imponerar. Här har ett stort antal aktörer — däribland Skellefteå kommun, Skellefteå Airport, det kommunala bolaget Skellefteå Science City, Skellefteå Kraft och Northvolt — gått samman för att gemensamt skapa vad som kan bli något av ett nationellt centrum för avancerade drönartester.
Drönartester till Northvolt
— Idén uppstod efter att vi för några år sedan hade gjort ett antal drönarflygningar med en eVTOL-farkost, alltså en drönare fast lite större, längs en 13 kilometer lång teststräcka mellan flygplatsen och Northvolt. Vi insåg då hur svårt det är att testa den typen av drönare i en flygplatsmiljö, säger Henrik Littorin, som är programchef vid samverkansprogrammet ELIS, Elektrifierad luftfart i Skellefteå, och fungerar som något av spindeln i nätet för utvecklingen av droneporten.
Han fortsätter:
— Vi beslutade oss då för två saker. Det ena var att bygga en drönarflygplats som möjliggör forskning, innovation och utveckling av drönarfrakter. Det andra var att vi skulle bygga droneporten på det nya citynära industriområdet Hammarängen, där både kommersiella och samhällsnyttiga aktörer kan testa hur drönartransporter fungerar i verkliga förhållanden.
Flera orsaker
Att just Skellefteå har blivit platsen där en droneport byggs har flera orsaker. Att kunna testa sin eVTOL-farkost i ett kallt klimat med hårda vindar över långa geografiska avstånd är en sådan. Den pågående nyindustrialiseringen med bland annat Northvolt-etableringen är en annan.
Enligt Robert Lindberg, vd för kommunägda Skellefteå Airport, kommer befolkningen i den lilla Västerbotten-kommunen att växa med 25 procent de kommande sex åren. Det har gjort att man inom kommunkoncernen bestämt sig för att ”omfamna ny teknologi” för att växa på ett hållbart sätt och att skapa en så grön mobilitet som möjligt.
— Om vi nu ska tillverka världens bästa och mest miljövänliga batterier vill vi också se till att hela ekosystemet fungerar — att batteritransporterna är hållbara, att hamnen är hållbar, att flygplatsen har kompetens för hållbarhet. Det är där drönartransporterna kommer in i bilden, säger Robert Lindberg.
Grön mobilitet
Ett exempel på visionen om den gröna mobiliteten är att elflygskolan Green Flight Academy etablerade sig på flygplatsen för några år sedan. Ett annat att flygplatsen ihop med det kommunala kraftbolaget Skellefteå Kraft har byggt Sveriges kraftigaste laddstation för elflygplan, en laddstation på hela 1 MW.
Sammantaget har det alltså funnits flera drivande faktorer som gör att en droneport byggs just i Skellefteå.
— Självklart är det en fördel att vi kan samverka så bra i kommunen. Skellefteå kommun äger ju både flygplatsen, kraftbolaget, elnätet och hamnen, säger Robert Lindberg, vd för Skellefteå Airport.
Klar efter sommaren
Byggnationen av droneporten pågår nu för fullt och väntas vara klar strax efter sommaren. Ett första drönarprojekt har redan startats igång och väntas följas av flera. I det första projektet — som är ett samarbete mellan bland annat den svenska drönarutvecklaren Katla Aero, VTI och Skellefteå Airport — ska tekniska, affärsmässiga och regelmässiga aspekter av drönartransporterna testas och utvärderas.
Programchefen Henrik Littorin utvecklar:
— Det handlar om att förstå vilken slags infrastruktur som krävs på marken för att det ska fungera i verkligheten. Hur kan hanteringen automatiseras? Vilka tillstånd krävs för att flyga i luftkorridorer? När kommer det att vara vettigt att skicka en last med en drönare istället för med en transportbil?
Fler projekt på gång
Enligt Henrik Littorin finns det ytterligare ett antal projekt som snart kan vara på gång, även om han inte kan avslöja några specifika detaljer.
— Vi har ett projekt som handlar om framtidens mobila höghastighetsuppkoppling, och ett annat i regi av Luleå tekniska universitet som är kopplat till bland annat hårdvara för sensorer, högprecisionslandning och liknande. I början kommer droneporten handla mycket om just forskning och innovation, vilket behövs för att kunna ta de nödvändiga stegen mot en kommersialisering.
Efterhand förväntar man sig att såväl näringsliv som offentlig verksamhet ska inleda projekt på droneporten.
— Tanken är att vi ska så frö till aktörer som sedan kan ta det hela vidare. Det finns verkligen ingen brist på idéer hos de vi pratat med, snarare handlar det om att nu realisera idéerna på ett strukturerat sätt.
Science fiction?
När ny teknik och nya transportsätt utvecklas är det förstås lätt att tankarna svävar iväg i fantasifulla spekulationer och rena science fiction-visioner. Inom det som kallas eVTOL — vilket står för ”Electric vertical take-off and landing aircrafts” och på svenska blir eldrivna vertikalstartande farkoster — ryms allt från den obemannade drönaren Volodrone som uppges kunna bära 200 kg i fyra mil till lyxiga, bemannade lufttaxifarkoster.
Henrik Littorin ser realistiskt på möjligheterna till att inom bara några år börja använda drönare på ett konkret sätt till transporter.
— I ett första skede kommer drönartransporter sannolikt att användas inom samhällsnyttig verksamhet, primärt i glesbygd där det är långa avstånd och dålig infrastruktur. Ett tydligt exempel är att sjukvården skulle kunna skicka provsvar eller läkemedel mellan fasta noder, säger Henrik Littorin och tillägger att drönare också skulle kunna användas till exempelvis övervakning av kraftnätsledningar eller i samband med blåljusverksamhet.
Regler, tillstånd och licenser
— I nästa steg handlar det om att öppna upp för näringslivets behov. För att komma dit måste nya luftrumsregler, licenser och tillstånd ha kommit på plats. Först då blir det mer intressant rent kommersiellt, säger Henrik Littorin och fortsätter:
— Till en början skulle drönare exempelvis kunna användas till att frakta högvärdigt gods till en industri som ligger några mil bort från allfarvägarna, så att man slipper binda upp en skåpbil med förare till sådana transporter. Möjligheterna öppnar upp för en helt ny marknadslogistik.
Inte långt bort
Enligt Henrik Littorin ligger nämnda utveckling inte särskilt långt bort rent tidsmässigt.
— Nej, det handlar inte om 10-20 år. Snarare tror jag vi någon gång 2027-2030 kommer att börja se en uppskalning av mer kommersiellt gångbara lösningar — inklusive persontransporter, säger Henrik Littorin och avslutar:
— Tekniken i sig är inga problem, den ligger jättelångt fram och dagens drönare är oerhört avancerade. Det är snarare regelverken och tillstånden som bromsar utvecklingen, och det måste vi ha respekt för. Säkerheten är absolut viktigast. Men om 3-4 år har vi sannolikt ett helt annat läge.
FAKTA SKELLEFTEÅ DRONEPORT
– Skellefteå Droneport är en flygplats för eldrivna flygdrönare, så kallade eVTOL-farkoster.
– Flygplatsen byggs på industriområdet Hammarängen i Skellefteå och väntas vara klar efter sommaren 2024.
– Syftet med droneporten är att skapa förutsättningar för tester av drönare, för att påskynda utvecklingen av kommersiell drönartrafik.
– Bakom droneporten står bland annat Skellefteå kommun, Skellefteå Airport, det kommunala bolaget Skellefteå Science City, kommunala samverkansprogrammet ELIS, Skellefteå Kraft, Northvolt och Skanska.