Det är svårt att förstå motståndet i Sverige mot höghastighetståg — det skriver järnvägsdebattören Hans Sternlycke.
Regeringen beslöt som första åtgärd att lägga ner Nya stambanorna, därför att höghastighetståg ansågs kosta för mycket och för att istället satsa pengarna på pendel- och godståg. Det är slutsatser som inte stämmer.
De gamla stambanorna klarar inte mycket fler tåg nu, men om de fick jämnare hastigheter där, genom att de snabbare tågen fick egna banor, skulle de kunna klara tredubblad trafik. Inte heller är höghastighetsbanor dyra. Byggd på bro på 6-9 år, som Skanska föreslog, hade Nya stambanan kostat 230 miljarder kronor. Byggd med konventionell banvall skulle den kosta 100 miljarder mer. EU hade bidragit till kostnaderna med 100 miljarder kronor, men de pengarna mister vi nu. Inte heller hade investeringen belastat budgeten. SJ räknade med ett resande på 20 miljoner per år, och då hade banan blivit så lönsam att den kunnat finansieras med lån. För att nå det resandet måste man ha stopp i centrala lägen i städerna efter vägen. De står för halva resandet.
Redan idag kan tåget konkurrera med flyget i pris och tid i södra Sverige. En resa mellan Malmö och Stockholm tar 4,5 timmar och kostar i genomsnitt 500 kronor. Flygresan kostar i snitt 600 kronor och tar 70 minuter. Till det måste man lägga flygbussar i var ände för 129 kronor styck med 45 respektive 20 minuters restid plus bytes- och incheckningstider. Dessutom, på tåg kan man arbeta, men inte på flyg.
Ökade hastigheter gör resorna billigare. Snabbare tåg kan göra fler omlopp. Kapaciteten ökar och kostnaderna sjunker, när tåg och bana kan utnyttjas mer. Per Corshammar, som är den som är den mest kunnige i Sverige på höghastighetståg har räknat på det. Enligt honom kostar en resa åttondelen med höghastighetståg mot med flyg.
Kostnaden för att flyga Malmö-Stockholm är 820 kronor för ett plan med 100 passagerare, flygavgifter, personal och bränsle. På ett dygn hinner planet åtta resor tur och retur, vilket ger en dygnskostnad på 656 000 kronor i som måste täckas med intäkter.
Höghastighetståget med 160 passagerare hinner också åtta turer per dag på sträckan och när dygnskostnaden på 119 000 kronor för tåg, banavgifter, energi, personal och service delats upp på dem blir det 124 kronor på var och en. Ett X2000 tåg kostar nästan dubbelt upp fördelat per passagerare, 227 kronor. Tågslagen har nästan samma fördelning på kostnadsdelarna, förutom att höghastighetstågen drar dubbelt mycket el, 20 000 kronor för en tågresa. Snälltåget klarar dock bara tre dubbelturer att fördela dygnskostnaden 109 000 kronor på.
Bussen tar sju timmar till Stockholm och kostar 15 000, 300 kronor per passagerare för att betala den, diesel, chaufför. och service. Att ta bilen tar sex timmar och kostar 35 kronor per mil, 525 kronor per passagerare om man är fyra i bilen.
Med sådana siffror är det svårt att förstå motståndet mot höghastighetståg. Alla länder i Europa planerar för dem. Alla utom Sverige och Norge. En tunnel planeras under Gibraltar sund för att nå ett tätt nät av planerade höghastighetsbanor i Afrika. I Asien kommer vi att kunna nå Kina med höghastighetståg, när vi har fred med Ryssland.
Hans Sternlycke,
järnvägsdebattör
