Förra gången det lanserades en tvåhjuling i plast på Sverigemarknaden slutade det i ett praktfiasko. Nu är det dags igen, men denna gången handlar det om en sparkcykel helt i kolfiberkomposit tillverkad med hypermodern teknik.
Det är 3D-printföretaget Arevo, med säte i Silicon Valley på USA:s västkust, som nyligen har lanserat elsparkcykeln ”Scotsman” som är tillverkad av kolfiberkomposit i ett enda stycke.
Arevos elsparkcykel har tillverkats med den så kallade 3D-printtekniken, vilken starkt förenklat innebär att men med en 3D-skrivare skapar ett objekt genom att lägga tunna lager av ett material ovanpå varandra, och på detta sätt bygger ett föremål. Utskriften är baserad på en digital ritning eller form som också sätter måtten i alla riktningar, ofta skapad i CAD program.
Till skillnad från andra elsparkcyklar som delvis består av kolfiberkomposit är Arevos elsparkcykel Scotsman helt och hållet – ram, styre, styrstam och ståplatta – tillverkad i kolfiberkomposit.
Scotsman kan också tillverkas helt efter ägarens eller brukarens mått, där varje ram skräddarsys efter ägarens längd, vikt, arm- och benlängd och körställning.
– Att använda 3D-utskrift i kolfiberkomposit möjliggjorde en design som hade varit omöjlig att åstadkomma med andra material eller tillverkningstekniker, säger Josh Morenstein, grundare av Branch Creative, den prisbelönta designstudion som ligger bakom Scotsman, som tidigare bland annat designat elsparkcykeln Bird 2.
Vilhelminacykeln – ett rangligt plastfiasko
1980 utvecklade företaget Itera AB i Sverige en cykel tillverkad nästan helt i plast, enligt samma uppbyggnad som en konventionell cykel. Tvåhjulingen tillverkades av företagen Vilhelmina Plast och Heva AB i lappländska orten Vilhelmina.
Tillverkningen startade i början av 1982 och plascykeln – som gick under namnet ”Vilhelminacykeln” – lanserades med buller och bång och den unika plastcykeln spåddes bli en succé.
Men världssuccén Vilhelminacykeln blev ganska snar ett fiasko. Plastcykeln var tyngre än många konventionella cyklar och ramkonstruktionen i plast visade sig vara alldeles för vek. Dessutom var Vilhelminacykeln också dyrare än många motsvarande konventionella cyklar.
Läs mer om Vilhelminacykeln HÄR