Åtta av Sveriges hamnar och fem av våra flygplatser ska ha grundläggande kapacitet för att kunna upptäcka och hantera hot utifrån som exempelvis en pandemi. Läs mer om vad det innebär.
Sveriges beredskap för att hantera pandemier är bland annat utformad utifrån FN-organet World Health Organisations rekommendationer och riktlinjer, vilka finns formulerade i IHR (International Health Regulations).
Redan innan corona-pandemin hade vi i Sverige utsett åtta karantänshamnar och fem karantänsflygplatser. Dessa anläggningar ska ha ”grundläggande kapacitet för att kunna upptäcka och hantera internationella hot mot människors hälsa”.
Det är landets kommuner och regioner som ansvarar för att de utsedda hamnarna och flygplatserna har tillgång till den personal och den utrustning som behövs för att hantera internationella hot mot människors hälsa. Och det är smittskyddsläkaren i respektive region med karantänshamn eller karantänsflygplats ansvarar enbart för samordningen av smittskyddet vid respektive karantänshamnar- och flygplatser.
Sveriges karantänsflyplatser och karantänshamnar ska bland annat ha kapacitet att:
x kunna ställa diagnoser och ge snabb bedömning av och vård till sjuka resenärer,
x kunna transportera sjuka resenärer till en lämplig sjukvårdsinrättning,
x genomföra hälsokontroll av både ankommande och avresande resenärer,
x tillhandahålla avskilda lokaler för undersökning och om nödvändigt karantän av såväl människor som djur,
x ha utbildad personal för inspektion av fartyget eller flygplanet,
x ha en plan för att vidta åtgärder mot vektorer och reservoarer.
KARANTÄNSHAMNAR
Gävle
Göteborg
Helsingborg
Luleå
Malmö
Stockholm
Sundsvall
Umeå
KARANTÄNSFLYGPLATSER
Göteborg Landvetter
Jönköping
Malmö – Sturup
Stockholm Arlanda
Umeå
